Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjlig, och så plötsligt vidgas till stora fjärdar,
där sydostvinden dansade dem till mötes och
dref hvittoppiga vågor mot „Johannas“ bog.
Andra dagen höll hon sig instängd, frågade
hvarken efter mat eller dryck. Direktören greps
af fruktan för att hon kunde vara svårt sjuk,
men fick intet svar på sina enträgna frågor.
På kvällen öppnades plötsligt kajutdörren och
mamsell Durand kröp ut, kry och glad. Hon
gick några slag öfver däcket, och det roade
henne ofantligt när hon halkade på de sluttande
och slippriga plankorna.
I lä bakom kajutan fann hon mamsell
Kihl-berg, som satt på en tom tunna och grät.
Inlindad i snaskiga paltor låg kärlekspanten från
Medevisejouren i hennes armar; trots direktörens
förbud och kamraternas åtlöje envisades mamsell
Kihlberg att släpa den bråkiga bytingen med
sig. Hennes späda bröst tittade ynkligen fram
genom det uppknäppta klädningslifvet, och
pojken skrek som en besatt, ty han blef aldrig
riktigt mätt.
Mamsell Durand smittades af dessa tårar; hon
satte sig ner och tog mamsell Kihlbergs våta
och smutsiga hand i sin, och så grät hon en
stund utan att egentligen veta hvarför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>