Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en aftärd, hvit, själfull hand, som smekte
Ninas svarta lockar. Ty där, vid hans
dödsbädd skulle hon ligga på knä, skakande under
snyftningar och stammande böner om tillgift.
Och hans sista ord skulle vara en storsint
förlåtelse. Han försökte formulera dessa sina sista
ord så vemodigt, resigneradt, bittert och på
samma gång så elegant afrundadt som möjligt.
Till slut stannade hans val vid: „Sådant är
lif-vet!“, ty i dessa enkla ord syntes honom all
lifvets smärta och all lifvets ljufhet smälta
samman; de gömde den vises hela lifshunger och
milda resignation.
„Telle est la vie!" På det oförlikneliga
språket skulle hans sista ord svagt, men oförgätligt
tydligt nå henne; och hans bristande ögon skulle
smeka hennes lilla, fina gestalt.
Dessa dödsfantasier och i synnerhet den
effektfulla sluttablån beredde honom starka
lustsensationer, tills han drog sig till minnes, att bara
några få timmar återstodo till fru Malkovskis
afresa. Så snabbt kunde ju inte förkylningen
verka, och därmed föll hela det vackra
luftslottet i spillror. Med en suck reste sig Erik och
sökte fram torra kläder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>