Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig rycktes med och förlorade besinningen?
Många andra hade dock visat, att de velat ge
mycket för det som hon brann af längtan att
skänka Birger. Nå, så kom då den hastiga
upplösningen och sedan dess hade hon sett honom
några få gånger, i förbifarten, på väg till affären.
Sommaren skingrade snart det glada kotteriet
för alla vindar. Anna satt ensam kvar och
idisslade sina minnen under det hon såg sig
om efter lämplig sommarförströelse. I brist på
bättre höll hon en tid till godo med en af
herrarna i affären, som hela vintern suckat
förgäfves.
Elsa kunde naturligtvis inte undgå att lägga
märke till både detta och annat mer; hon
intogs af en häftig motvilja för Anna. Men
samtidigt kände hon sig så förtvifladt ensam, hon
hade ju inga andra väninnor. Stundom grep
hon sig midt uppe i tanken på hur det hade
varit, om hon inte förgäfves väntat på initiativ
från Birger, utan gifvit någon af de andra en
liten uppmuntran. Åke Holm till exempel var
ju en söt pojke och hade nog inte sagt nej.
Fram i juli önskade hon hemligt att få dö;
det varade någon tid och den tanken fyllde
henne med ett underligt välbehag. Men sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
