Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. „Skin ud, du klare Solskin
og for os Vaaren til,
og for to Elskende sammen,
der gjaerne tilsammen vil!“
Mjuk och innerlig ljöd Ake Holms dämpade
röst. I den andra båten satt Dora och lyssnade,
småleende, med bakåtlutadt hufvud. Hon hade
blifvit så tyst med ens.
Alice Fleming stod och såg efter dem tills det
gjorde ondt i ögonen. Ännu en gång mumlade
hon den främmande skådespelarens ord:
Oh, gioventö!
De gingo vidare, men som efter en
öfverens-kommelse så sakta, att de andra inom kort hade
hunnit fatt dem.
— Se, så vackert det är ikväll, sade Alice.
— Ingenting i världen är ändå som Numlax.
Öfversten kände det som en befrielse, att
hennes röst lät lugn och hvardaglig.
Men gamla hennes nåd, som stödde sig på
grefve Claes’ arm, blef snart för trött att följa
med. De satte sig på en bekväm mossbänk.
Grefve Claes ritade i sanden med sin käpp
och roade sig med att uppresa fruktansvärda
barriärer för en myra, som stretade hemåt med
en död insekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>