Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tab. 2. Forekomst av grovblockig, svårframkomlig morän, s. k. »ulv» el. »ur».
Tibble akademiskog, Rasbokil, c:a GO bar på en totalareal e:a 200 bar
Kölinge » * 1,17 | A real prod: skogsmark 152
Prostbols • • 5,67
Hofs » Rasbo » 125 Totalareal c.a 210
Österberga • » 50 » »96
Skillnaden mellan granens och tallens stormhärdighet framlj’ser, om man
varit i tillfälle att analysera deras kvantitativa förhållanden både före och
efter katastrofen. I tabellerna fäster man sig vid den höga absoluta mängden
stormfällt virke 16 fm3 för Köl inge och Prostbol utan att procenten »ulv» av
moränen är nämnvärt hög.
Jägm. O. Kollberg har vid en konferens i frågan haft godheten att
meddela mig följande: »Kan emellertid ej den anmärkningsvärt starka
stormfällningen på dessa skogar, där »ulv» förekommer ytterst sparsamt, förklaras
därav att gran procenten är så stor å dessa skogar i förhållande till
tallprocenten? Vid taxering (1920) före stormen visade sig procentsatserna vara tall
32 %, gran 57 % och löv 11 %.
Vid taxering 1935 voro procentsatserna resp. 40 %>, 52 % och 8 %y vilket
ger stöd för antagandet. Då det dessutom visade sig vid 1935 års taxering
att granröteprocenten är ej mindre än 17 %, kan väl härjningen bero på att
granrötan varit anmärkningsvärt stor.»
Granens starka övervikt över tallen i tab. 1 bör påpekas, då detta för
övrigt ej så klart framgår av de andra direkta siffrorna för skogsfallen i denna
uppsats.
Antal vindfällda fm3 pr har blir i medeltal för de första 4 områdena 14,8
och för de sista tre 8,7. Skillnaden är som synes avsevärd. Men till
lösningen av problemet, vilken grund är mest instabil, märgelleran eller grov
blocksmoränen, behövs material av mera avgörande art
Det återstår nu att jämföra orkanerna 1795 och 1931 med varandra.
Området, över vilket de rasade som verkliga skogsfällare, torde väl 1795
ha varit bortåt tre gånger större. Om möjligt kraftigare än i Uppland kommer
en gång framtidens forskningar att visa detta för Västmanland. Att 1795 års
orkan måste ha varit starkare än 1931 torde utan vidare framgå av, att den
förra tog dels avgjort mera skog på stabila jordarter, dels att den på såväl
stabila som instabila jordarter tog så mycket tall.
Inför mängden av de här lämnade uppgifterna om arealer och på dem
fällda träd synes det vara en enkel uppgift att också väga de ifrågavarande
stormarnas intensitet mot varandra på samma }’ta. En närmare granskning
visar, att så ingalunda är fallet. Särskilt borde, tycker man, de präktiga
siffrorna från 1795 för ett ej så ringa antal allmänningsskogar kunna lämna ett
gott material att ställa- mot dem från 1931. Men frånsett de tungrodda
undersökningarna över, om gränserna voro de samma under dessa bägge år,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
