Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på vissa av de punkter, som för mig i det nu förda resonemanget voro av
intresse.
Han framhåller som deras erfarenhet, att det framför allt var stammar över
10 cm i diameter vid brösthöjd, som på labil grund drabbades av
1931-kata-strofen. Dessa 10 cm tar han som undre gräns för begreppet träd och säger
i brev av den 3.8. 1936:
»Av trädantalet tog stormen 13,1 % av antalet träd 10 cm brh och däröver.
Man kan beräkna, att före stormen funnos 471 träd 10 cm—oo pr har,
att stormen tog 62 träd pr har och att således 409 stycken funnos kvar.»
Ha som förut beräknats minst 7 katastrofala skogsfall på tiden 1795—1935
gått fram över vart och ett av Upplands granskogsområden, sålunda även över
Fiby, skulle alltså 7 X 62 = 434 träd pr har ha fällts på dess labila grund.
Denna höga siffra är ju i och för sig ominös för de gamla trädens
möjligheter att kvarleva, men huru många träd, grodda efter 1795, ha under de
140 åren successive ryckt upp till 10 cm vid brösthöjd, och hur många av
dessa ha representerats bland stormfallen?
Det är fruktlöst att här söka komma med siffror, de må vara huru
approximativa som helst. Jag beklagar mycket, att jag ej för ett visst stormfall, det
i Fiby 9.9. 1911, som jag kunnat studera statistiskt, ej gjorde det. Men jag
erinrar mig bestämt, att de 100—150 år och därutöver gamla träden alldeles
fullständigt härskade bland stormfallen. En kubbe, som jag 12.11. 1911 vid
ett par dm över brösthöjden avsågade på en 9.9. 1911 fälld gran som
representativ för olyckskamraternas grovlek, räknar 140 årsringar. Med en låg
räkning för sträckan origo—1,5 m ö. m. av 25 år (alltså groningsår 1745) och
med tillägg av 25 år för 1911—1936 få vi sålunda, om trädet stått kvar tills
nu, en ålder som då nått omkring 190 år.
Huru som helst. Talet 7 för de kritiska stormar, som rasat fram över
Fiby 1795—1935, kan knappast anses vara tag-et i överkant. Det är ganska
klart, att bland trädfa.llen under denna tid betraktad som en helhet äro granar
grodda före 1795, om man utgår från min teori om mar buskens roll i
generationen och härmed får ett högt belopp för det antal år, som kräves för en
granstam att nå 10 cm:s diameter vid brösthöjd, starkare representerade än
de som grott efter detta år. Att period efter period den första kategorien
trädfall sjunker i antal är självklart.
Med Hedemann-Gade—Lubecks siffror till bakgrund kan man ej komma
ifrån:
att granarna under fajansfabrikens tillvaro (1756—1795) måst stått så tätt,
att talet om den glesa hagen under och närmast efter denna tid hänger i
luften;
att det, om icke denna täthet antages, är förvånande att vi i Fibyskogen
ännu ha kvar så betydligt många träd från 1600- och 1700-talen.
Som Hesselmans värderika sammanställning i sin tabell 4 III av i grupper
stående björkar och relativt unga granar med tillhörande, tyvärr ej rationellt
7—36409.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
