Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligen ej visar fullt godartade sådana, ansåg jag det lämpligt att utvidga
min studie med att undersöka, hur gran med samma proveniens och i samma
trakt som Fiby förhåller sig, om dess plantor försattes i bästa möjliga miljö.
I våra plantskolor skapas sådan genom omskolning och genom att till
odlingsfält utvälja lämpligaste jord som rensas väl.
Jag valde då intill Växtbiologiska institutionens trädgård ett fält, förut
åker, vars skötsel jag följt år efter år sedan här granplantor utsatts 1932.
Plantorna voro hämtade från plantskolan på Rasbo allmänning i mellersta
Uppland, där de genom sådd 19291 uppdragits av traktens frö. De förete nu
en ganska enhetlig population med tämligen likartad höjd ti 11 vä st. Jordmånen
är svagt sandig lermylla. Något år efter planteringen en svag kupning.
Mykorrhizan normalt utbildad, i rhizosphärens översta lager till en viss grad
om-spunnen av ett grått mycelium. Sparsamma C/tem<ss-gallor. Fig. 37.
Ur tabellen p. 120—121 kan man genast få fram det antal år som plantorna
behövt för att nå stubbsnittsnivån, d. v. s. 25—35 cm ö. m. Det slår genast i
ögonen, att denna nivå faller omkring övre gränsen för 1933-årsskottet. Detta
årsskott betecknar övergången mellan kortskotts- och långskottsregionerna, om
vilka strax skall talas. Vi uppdela då de 110 exemplaren i tre grupper och
få denna procentuella fördelning av höjden mellan rothalsens och
1933-skot-tets översta punkt:
< 25 cm 26 stycken d. v. s. 23,c %
25—35 »64 » 58,2 »
> 35 » 20 » > 18,2 »
Härvid är att märka, att, som synes av detaljtabellen, de flesta av de 26
plantorna 25—35 cm-nivån föli uppe på 1934—1935-skotten.
Alltså under så optimala yttre förhållanden, som det är möjligt att
åstadkomma i Svealand, behöver granen 4—0 år för att uå stubbhöjd.
Detta tal är högt i och för sig och visar utan vidare på nödvändigheten
att icke ignorera tidssträckan origo—stubbsnittet.
Av Norrhagen-materialet sär hölls vid bearbetningen den del. B, som kunde
antagas ha påverkats av för granens trivsel ogynnsamma förhållanden. De
betade, trampade och liehuggna exemplaren visade sig ju till en viss grad ha
sin höjdtillväxt retarderad och uteslötos likaså. För den återstående delen
av hagen, A, fanns ingen möjlighet att antaga annat än åtminstone
medelmåttiga yttre förhållanden; den hade ju öppet läge, och underlaget var en
torr—frisk sandig morän. De återstående plantorna voro desslikes oskadade.
Alen ändock behövde de det betydande värdet 12,i år för att nå stubbsnittet.
Siffran är ju överraskande hög, men den kan ej bortresoneras. * i
1 Träd.skoleföreståndaren framhöll möjligheten att det var 1028. De snitt vid rothalsen
jag gjorde på ett antal av de unga träden, visade ej med säkerhet på annat än närvaron av en
i 929-ring kring märgen. .Rothalspartierna voro redan så starkt utvecklade, att full visshet ej
kunde ernås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
