Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fr. S.VN’l.iftKuO foto. — Obt’tj’dliy förstöring. ToitE AIfNIUlItfi foto. — Obctytllig förätoritlg.
Pig. 42, to#- 43.
Fig. 42. Snett basalsnitt av en 231 cm hög margran (nr 2) ur margransbeståndet
på provyta o {16.1. 1936). Semilunarstruktur.—Termen semiluniir struktur avser
de på snittet månskärslikt framträdande, åt sidorna utkilande, ej slutna, gärna till
sin liistologiska utbildning i förband samlade årsmantlarna. Jämför den
motsvarande strukturen hos dvärgvuxna tallar. Lakahi Ug. 10 b, p. 108. — Kortaste
»radien» raknar 53, längsta 62 års ringar. -— Spricksystemen efter vedens torkning
visa dess något vridna struktur.
Fig. 43. Fiby urskog. Serxanueus provyta 5, Hesselmans 4. Basalt vinkelrätt
tvärsnitt, av en 202 cm hög granm arbuske (nr 12). — Semilunarstruktur. — På
linjen a, utvisande kortaste avståndet mellan märg och bark, 53; på b, längsta
avståndet, 59 årsringar. — De två från märgen utstrålande ljusgårdarna markera
möjligen snittets närhet till en grenkrans; märk det lilla inneslutna barkpartiet,
från åldern vid stubbhöjd, finnas å provytorna 4—6 c:a 14 granar, eller knappast
3% per hektar, som äro äldre än 180 år; medan 85 % äro yngre än 140 år.»
Mot detta förfaringssätt finnes endast en, redan förut gjord anmärkning;
men den är fundamental. Värdena »nära marken» från dessa e:a 00 granar
återfinnas icke i tabellerna. (En av dessa, nr 15, är endast en rötskadestatistik och
hör ej till resonemanget.) Man upplyses blott om, att åldersskillnaden mellan
stubbhöjd och brösthöjd tagits till 10 (borde efter H:s eget resonemang ha
varit 13,g) år. Men kärnan i problemet skjutes åt sidan, den springande
punkten i min teori om stonnluckorna och deras regeneration: marbuskens
roll och överhuvud granens tillväxt under den verkliga första ungdomstiden.
Det kan ej med nog styrka framhållas, att skall man för en granstam i
en natur skog utreda, hur den tillväxt under sin första tid, kräves en direkt
empirisk undersökning av årsringarna vid basen. För att nå höjden 1,3 m ö. m.
kan, som professor Hessémhan väl vet, lika gärna åtg’å t. ex. 50 som t. ex.
7 år. Att använda Hiks skogs taxeringsnämndens medeltal, huru samvetsgrant
de än äro tagna för nämndens ändamål, leder för vetenskapliga
detaljbestäm-ningar som denna till en vilseled and e chimär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
