Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på samma sätt tar jag ur det nyss citerade besiktningsprotokollet av den 28
och 30 juni 1777:
»kwar utom öfwer Hundrade Aspar mästadelen tiocka som timmerståckar
skulle wara fälde å flere ställen i skogen och qwarlemnade, af kwilket en del
för någTe år tillbaka och andre nyligare tyckts wara hugne och aflöfwade».
ö. Biologiska drag i den nutida Fibyskogen som skulle vara minnen av en
hagmarkstid.
Granens ungdomsformer och spärrvuxenheten.
Ungdomsformer. — Vid en behandling av dessa böra vi skilja på
mar-ungträd ocli normal-ungträd.
Granen i form av marträdl eller marbusJce d. v. s. prolongationen av
för-stärkningsstadiet, uppkommer som en med dåliga näringsförhållanden
framförallt beskuggning intimt sammanhängande modifikation, ej minst i natur- och
urskog-ar. Hårbusken får en svag höjd- och tjockleks tillväxt med spärr
vuxenhet eller spärr gr enighet, d. v. s. grenarna av första ordningen bli horisontellt
utspärrade, långa och länge kvarsittande på huvudstammen; stammens »normala»
kraft att successive avkasta grenarna är minskad. Det horisontella läget
omkastas med tiden till nedåtriktning, ofta med en omkrökning av distaldelen.
Dessa distinktioner stå ungefär i överensstämmelse med den ledande
litteraturen, ur vilken några exempel tagas.
Wahlgren, Skogsskötsel, p. 518:
»Många av dem (marbuskarna) hava nämligen uppkommit och fått
utveckla sig under stark överskärmning, äro ofta mycket gamla, ehuru de vid
ett flyktigt påseende kunna förefalla helt unga, och bära ännu oftare t}Tdliga
tecken på nedsatt livsenergi och efterblivenhet. Dylika plantor med
minimala toppskott, långt utspretande, barrfattiga sidogrenar och kådanlupna,
ja t. o. m. lavklädda stammar äro en vanlig företeelse å nyss öppnade
för-3Tngring*sluckor.»
Graebner, Die Pflanzenwelt Deutschlands, p. 168:
»Selbst im dichtesten Sekatten sieht man bei sonst einigermassen
giin-stigen Bodenbedingungen die Sämlinge dieser Arten in Menge ersekeinen und
me is t ein reichliches Unterkolz bilden.–––-Die Exemplare werden breit
strauckartig. Bei der Fichte verbleibt der senkreckt aufstrebende Mitteltrieb
im Wackstum ganz erheblich zuriick, die Seitenzweige verlängern sich
be-trächtlich, so dass eine solche Pflanze of t breiter als hoch ist (Fig. 77).»
Dengler, Waldbau, p. 127:
»Junge Bucken, Tannen und Fickten, die im Schatten aufwachsen, zeigen
eine mehr horisontale Ansbreitung der Seitenäste. —–––––Bei Fichte und
1 Termen mar-buskträd blir för lång; språkbruket tenderar alldeles tydligt åt mar buske.
Ehuru termen botaniskt sett ej är fullt korrekt, användes den därför i det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
