Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
objekt, kan man räkna den till grunden gående kontrasten mellan granskogen
ocli liällmarkstallskogen, vilken är storartad ock starkt utpräglad.
Det kar sitt ej ringa intresse att j ämföra dessa tvenne barrskogstyper ur
synpunkten av trädbeståndets föryngring.
För att få en första inblick i källmarkstallskogens näringsekologi ock
för-vngringsvillkor måste vi kålla klart, att den är ett komplex av samkällen ock
olika slag av substrat. Huvudtyperna äro:
1. Hällarnas (Vänge-granit) zenitytor med lecideta, parmelieta,
rkacomi-trieta, cladineta med eller utan beskuggning från tallarnas kronor.
2. Hällkar. Vegetationen mer eller mindre rismossartad.
3. Skrevor ock sprickor med lavar, mossor ock ett mindre antal
fanero-gamer.
Tallarna föryngra sig i förkållande till dessa typer sålunda:
1. I den snäcklikt försiggående utvecklingen av lav- ock moss-samkällena
på källarna kunna tallarna skaffa sig livsrum först i rkacomitrieta ock
cladineta, där de framsläpa sitt liv som martallar. Granskogens viktigaste
för-yngringselement, den av beskuggning framkallade margranen, kar kär en
mot-svarigket, men martallarna äro framkallade av bristande markvätska ock utan
betydelse för uppkomsten av ett kögre bestånd.
2. Här kunna tallar gro ock utveckla sig under betydliga tidrymder
samt påverka beståndet av ris, mossor ock lavar i riktningar mot de vanliga
tallskogarnas. Föryngring lätt att iakttaga.
3. I dessa kunna tallar gro ock uppnå kög ålder.
Tallarna i källmarks t allskogen äro, kan man nästan säga, predestinerade
till en av ståndorternas edafiska egenskaper betingad, till en viss tidpunkt
bestämd död. Dessa egenskaper äro den för kanden varande reservoarens
vattenkapacitet i resp. källkar, moss- ock lavtuvor eller skrevor ock sprickor
samt den mineraliska näringstillgången. — Trädfallens riktning bestämmes ej
blott av stormriktningen, utan ock av skulpturen kos de kkppornas kaviteter,
i vilka stödjerotssystemet måste bana sig fram.
För granarna å Fiby urskogs moräner äro dessa ock besläktade edafiska
faktorer närmast irrelevanta, tack vare rotsystemets möjligketer till en
exten-siv utbredning under det skyddande, allt överdragande Hylocomimn-täcket.
Deras död betingas av mer eller mindre katastrofala faktorer; stormar samt
svamp- ock insektan grepp, faktorer som visserligen också men i mindre
utsträckning kunna vara ödesdigra för källmarkstallarna.
Om man i ett växtsamkälle skiljer på grundsamhället ock edafider (Sern.
1908 p. 68), intaga edafiderna i Fiby granskogar i jämförelse med
grundsam-kället ej ett lokalt bestämmande utrymme, om också i en recent stormlucka
granlågorna av nekrotiseringsgraderna 1—3 fysionomiskt verka mycket starkt.
Ock dock är det edafiderna — lågor, stubbar, blocksidor, rotvältor — som i
kuvudsak betinga föryngringens ock regenerationens förlopp. Grundsamkällets
13 — 36409.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
