Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty säger H. II p. 117 »att avgöra huruvida det pollen, som analyseras i en
torvmark, härstammar från ett slutet eller glest bestånd är ett sannolikt
olösligt eller i alla händelser olöst problem». Och så dragas en del tänkta
möjligheter för pollenregnets sammansättning i hagmarker med gles gran. Någon
som helst pollenanalys från förnan i nutidens hagar med gles gran meddelas
icke, ej heller har jag meddelat någon sådan, som eventuellt kunde motsäga
Resselman. Båda röra vi oss sålunda med arbetshypoteser. Men för
upp-byggandet av min arbetshypotes till en verklig teori har jag dock lagt några
grun dstenar: 3 di re leta pollenanalyser inom det omstridda området och deras
hoparbetande med normalspektret.
RY I
RY n
RY JE
RY IST
0 10 20 30 4 0 50 %
c:o /200 e.Kr.
Lö by bron
c:o äOO e.Kr.
c:o 600 f. Kr.
c . a /200f . Kr
Fig. 85. Granknrvornas förlopp i pollendiagrammen från Fiby II (fin kurva.,
begränsande streckat falt) ocb Läby vad (grov kurva inom detta fält). — Fiby II
liten myr i Fibj’ gran-urskog. Läby vads-proven, tagna långt ute i ett stort kärr,
representera traktens normal-pollendiagram.
För att ge problemställningen en så stor pregnans som möjligt, bifogar
jag i fig. 85 ur Carl Larssons och mina pollendiagram en special över
granens kurva i Läby vad och Fiby II. G-enast en blick på denna figur bör väl
övertyga alla, att överrepresentationen i Fiby II går ej blott ända upp till
ytan, utan även att den håller sig i hela sitt lopp på proportionellt samma
avstånd från Läby vads normalkurva. Överensstämmelsen i denna takt blir mer
än märklig, om man ej antar en enhetlig grund: det urgamla granbeståndets
relativa slutenhet runt myren har varit obruten och kontinuerlig till den dag i dag är.
I följande framställning kommer jag att visa huru i Granskärs
naturgranskog gyttjan under ett av skogen omslutet litet Phragmitetum företer
samma överrepresentation av granen från skärets äldsta dagar till våra i
förhållande till traktens normalspektrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
