Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
existendi (relativt) motsatta, och: intet är till såsom andlig
bestämning hos menniskan, utan att ock vara det såsom
kroppslig.
Obs. 1. Själens "sate" i kroppen kan blott betyda: vissa
momen-ter af denna mera omedelbart organer för själen-
Obs. 2. Motsatte åsigter:
a) psychologisk materialism: se ofvan;
ß) psychologisk dualism: själ och kropp tvä substanser, men: a)
sammanhanget oförklarligt, ß) mot erfarenheten: kroppen besjälad och så
mensklig;
y) försOkt medium: nerv-ande, influxns physicus = förklädd
materialism.
2) såsom sjelfmedvetande eller subject — d. ä. enhet
och princip för inre, medvetna och fria, bestämningar —
verklig i och genom fortsatt relation till eller bestämdhet af
ett object, och såtillvida sjelf object och beroende
(subject-object), eller från potentialitet till actualitet i det hela och
i hvarje moment öfvergående.
Mom. 1. Menniskan är
a) object i (vissa) sina bestämningar: d. ä. motsatt (det
actuela) sjelf medvetandet: omedveten och ofri (<=
begränsad, passiv), — och såtillvida till blott för andra;
ehuruväl såsom sådant till för subject (blott relativt
motsatt detsamma): förnimbar = öfvergående till inre
bestämning hos medvetandet och ett ändamålsenligt bestämdt
och bestämbart object (af subjectet), i olika grader; d. ä.
alltså potens af subjectet.
b) såsom subject endast i förhållande till object sig
(såsom abstract enhet eller förmåga) förverkligande eller
bestämmande, i olika grader af idealitet hos bestäniningarne
och activitet i desamma.
Mom. 2. Intet är för menniskan till under högre form,
som ej förut varit det under lägre, och hon är såsom
actu-elt (bestämdt) subject alltid enhet af mera subjectiva och fria
samt mera objectiva och ofria, (i olika grader) potentiela
och actuela bestämningar.
Obs. 1. I det sagda äro den anthropologiska synpuncten och
betydelsen angifna al objeeter och in specie al menniskan sjelf säsom ett
sådant.
Obs. 2. Häraf förklaras betydelsen och (den relativa) motsatsen (för
menniskan) af: yttre och inre; reelt och ideelt; objectivt och subjeetivt;
nödvändighet eller beroende och frihet; uppkomst, förgängelse och
förändring; närvarande och frånvarande och förflutet och tillkommande;
möjligt och verkligt och inom detta af factiskt och apodictiskt.
3) såsom förnuftig eller person — bestämdt, verkligt
•jelfmedvetande: medvetenhet och frihet — alltid tillika
sinnlig eUer det förra i det sednare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
