Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
den practiska
a) fortgår fr&n det inre till det yttre (realiserar det ideela);
ß) fulländas genom determination;
y) æstimeras efter utgångspuncten.
Anm. 2. Hvarje practisk function består af a) ett inre moment:
viljan eller beslutet, a) ett theoretiskt moment: syftemålsförnimmelsen,
ß) ett practiskt: viljans rigtning derpå, beslut i inskränkt bemärkelse;
b) ett- yttre: utförandet eller det yttres förändring till uttryck af det förra.
Allmänna anmärkningar:
1) förnuftet
<* framträder practiskt directe rigtadt på ett annat — absolut,
catego-riskt — object (det rätta eller goda), än äfven det mest beräknande för-,
stånd (angenämt, nyttigt): constitutivt, herraväldet öfver begären;
theoretiskt närmast r6øula£tt/t.*yisaiiimanhang och ändamålsenlighet i
det hela af menniskans bestämdhet (ratio, raison — deri närmande till
förstånd), — till och med mot ensidiga theorier, — men detta blir just
så = rigtadt på en ratio summa & absoluta;
utan att dervid nödvändigt ega förståndets form (sundt förnuft,
samvete, upplysning af uppenbarelse);
utgör derföre egentligen ej en förmåga jemte andra; — oförlorbart,
lika (till möjligbeten) hos alla;
och finnes actuelt när det är det bestämmande och ledande i det
hela af menniskans verksamhet.
2) sinne, såsom lägre, relativt omedveten och ofri uppfattning, är
såsom sådant
a) — från objectiv synpunct — dels relativt motsatt förståndet:
uppfattning af det kroppsliga, yttre, factiska — ej af dettas inre betydelse och
väsen; dels, såsom dock uppfattning af objectiv realitet och af phænomen
af det sistnämnda, relativt likt förståndet (sinnebildligt, sinnrikt) — mot
blott subjectivt, osammanhängande phantiserande (vettlöst, sinnessvaghet);
b) — formelt — omedelbar uppfattning, oberoende af innehållet
(äfven i metaphorisk bemärkelse);
c) och — subjective — känsla, tillstånd, hjerta (sinnesart).
3) af graderna i menniskans utveckling och sättet för densamma
(§ 1: b & c) följer och låter sig förklara: att
a) hvad som utgör menniskans potentiela bestämdhet, vid högre
utvecklingsgrad för henne framträder såsom object och vice versa: enheten
eller det inre och väsendtliga vid den döda naturen: materien —
begreppet möjlighet, dess concreta existens åter eller verklighet == dess
sinnliga qualiteter = sinnenas sensationer; inom den lefvande naturen
åter enheten = likartad .med själen;
b) hela naturvetenskapen, en förberedelse till anthropologien, eller
= läran om menniskan såsom naturväsen, successivt framträdande
såsom menniska.
4) till menniskans väsen och ändamål i det hela förhålla sig den
theoretiska, practiska och æsthetiska verksamheten så, att
a) den theoretiska i och för sig (såsom bestämdhet hos anden) är
den högsta: dess ändamål det positiva uttrycket af menniskans väsen och
af absolut bestämdhet (den practiskas åter negativt eller indirect och af
relativ; väsendtligen bestämdt af det theoretiska);
b) den practiska för den verksamma menniskan (anden, tillvarande
såsom själ)* den omedelbart vigtigaste och måttstocken för hennes
menskliga värde: i följd af hennes tillvaro såsom verksam och den practiska
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
