Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
båda organer för det animaliska lifvet; hafva sin medelpunct i hjer*
nan; verka såsom ledare (från den yttre nervändan affectionen till
hjernan och vice versa);
y) gangliösa: för det vegetativa, med svag sensibilitet; flera centra:
ganglioner eller nervknutar med samma hölje.
c) ögonblickliga (en perdurerande känsla = upprepande
af flera likartade) = subjectets — physiska och psychiska
— tillstånd eller bestämdhet i hvarje tidsmoment;
d) till sitt potentiela innehåll den rikaste (utan, eller .
med minsta abstraction), men just derföre, till sitt actuela,
de fattigaste (jfr Cap. 4 § 1, b): behag eller obehag i olika
modificationer och specifikationer = naturligt eller
natur-vidrigt tillstånd i det hela eller vissa delar af kroppen.
2) medvetandet är blott i sin bestämdhet actuelt:
menniskan har ej, utan är sin sensation i hvarje ögonblick.
3) inom sinnets ståndpunct två utvecklingsgrader:
vitalsinnets och organsinnets.
§ 2. Vitalsinnet är känsloförmågan i alla sådana
yttringar, hvilkas enda actuela bestämdhet är (grad af) behag
eller obehag (= naturenligt eller naturvidrigt tillstånd från
psychisk sida sedt), — i hvilka anden ej allenast icke skiljer
mellan sig och sina förnimmelser, utan ej ens qualitativt
mellan flera sådana; — hvarje yttring: en vitalsensation,
en subjectiv känsla eller känsla i inskränkt bemärkelse,
objective ett narturenligt eller naturvidrigt tillstånd såsom
blott sådant.
1) vitalkänslornas innehåll är potentielt hela andens
bestämdhet i ett visst tidsmoment (hela den sinnliga verlden),
— utan abstraction, — actuelt: blott behag eller obehag —
organismens normala eller abnorma tillstånd (i det hela
eller någon del); ingen specifik utan blott graduel differens,
och ingen extensitet i rum eller tid;
2) derföre hela nervsystemet dess organ;
3) ingen skilnad mellan theoretisk, practisk och
æsthe-tisk verksamhet (ty intet specifikt ändamål).
§ 3. Organsinnet eller Varséblifningsförmågan i
lägre och djurisk bemärkelse är sinnet i alla sådana
functio-ner, hvilka äro specifikt bestämda arter af behag eller
obehag samt tillika ega extensitet i rummet, — vid hvilka
sub-jectet (qualitativt) skiljer mellan sina bestämningar; — hvarje
yttring: en organsensation, objectiv känsla eller
varsebli/-ning i djurisk bemärkelse, objective en affection på ett af de
yttre sinnena eller en specifik kroppslig bestämdhet, i rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
