Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
såsom antingen cansa eller effectus i förhållande till illusionen; antingen
sthenisk (phantasiens öfvervigt — egentlig galenskap) eller asthenisk
(för-ståndes svaghet — fånighet).
§ 6. Såväl den reproductiva, som den productiva
föreställningsförmågan kan yttra sig i antingen concreta bilder
(af det varseblifna); eller ock i abstracta: schemata =
föreställningar om det gemensamma i flera enskilda, med
bortseende från det olika — schematiserande
föreställningsförmåga.
1) schemata a) äro såtillvida klarare än de concreta
föreställningarne, att subjectet mera distinct fattar de
särskilda momenterna deri och bestämdare vet dem såsom af
sig bildade;
b) men dock ej verkliga begrepp: ty a) ännu ej
skilnad mellan väsendtliga och oväsendtliga bestämningar (ej
egentligen abstraction från vissa bestämningar, utan
sväfvande mellan alla under deras qvarhållande i en viss
obestämdhet, hvarföre) ß) bilder i rummet — derföre, i och
för sig, in abstracto qvarhållna, blott ögonblickliga (gå
annars öfver i concret bild).
2) de utvecklas dels oafsigtligt, dels afsigtligt, och
utgöra till det mesta det i minnet förvarade, hvarmed vi för
medvetandet bestämma företeelserna. Uttryck i språket
3) bildas antingen medelst mera rent quantitaüv
abstraction i förhållande till det enskilda =r abstracta
sub-jectsföreställningar; eller medelst relativt qualitativ:
qvarhållande af ett kännetecken (abbreviation vid beteckningen
af ett ting - vid de flesta af *åra perceptioner) =
abstracta prædicatsföreställningar.
§ 7. Först på föreställningens ståndpunct eg^/ andens
förnimmelser characteren af kunskap: ett medvetet och
ob-jectivt giltigt percipierande; liksom först härmed ting eller
samvaro af sådana för honom uppstå eller (i och med
föreställningarne) successivt af honom sjelf bildas.
1) a) hvad vi sentera är, actu, enkla, för hvaije sinne
egendomliga sensationer, eller, objective och med afseende på
föreställningens ståndpunct uttryckt, särskilda slag af
qualiteter (hos ting) (se Cap. 5 § 4 N:o 1);
b) dessa bringar subjectet såsom föreställande
successivt till medvetande = uppfattar discursivt (= medelst
successiv abstraction och reflexion) känslans (potentiela)
innehåll eller särskiljer särskilda momenter deri, och synthetiserar
,—medelst omdömen — den ena medvetet fattade
sensa-tionen, jped den andra efter deras angränsning i rum och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
