Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Anm. Äldre indelningar (atom läran om tankelagarne, som
vanligen dels hänförts till ontologlen, dels behandlats såsom inledning, eller
bihang till omdömesläran):
a) (hos Wolff% m. fl.) i theor$tisk: om tänkandets former och lagar,
samt practisk: deråt användning pä de vigtigaste slags föremål; — men
då det sednare =’ betragtelse af tänkandets speciela innehåll-, så:
ß) (hos Kant, m. fi.) i elementarlära: "förståndets dogmatikM, om
tänkandets "elementer" eller "beståndsdelar" (= särskilda sl^g af
yttringar), och methodlära: "förståndets teknik", om sättet för de förras
användning till bildande af ett sammanhängande vetande; — men denna,
äfven forroelt behandlad, hör ej heller till logiken;
y) allmän och tärskUd: i anseende till objectet; — men den sednare
= inledning till särskilda vetenskaper;
d) ren och använd: i anseende till subjeetet: det menskliga
tänkandet i allmänhet, och med afseende på serskilda anlag, svårigheter o. s. v.
— den sednare = didactik eller pædagogik.
CAP. 2.
Om tankelagarne.
§ 1. Tankelagarne (principia cogitattonis) äro de
fprmela bestämningar hos tänkandet, som i detsamma eller
i alla dess yttringar utgöra det identiska, samt dermed, ock
i och för de sistnämnda det bestämmande och de formela
principerna. N
1) i logiken äro tankelagarne principer: vinnas
analytiskt och sättas såsom sjelfklara (ehuruväl de inom sig stå
i logiskt och nödvändigt förhållande: hvarje sednare ur den
första kan bevisas).
2) hvarje tankelag är det verksamma tänkandet sjelft i
sin ^nhet, formelt betragtadt.
3) flera tankelagar: detsamma, betragtadt från flera
sidor — såsom bestämmande; — huru många och hvilka:
följer af sjelfva begreppet af tänkandet såsom, i alla
särskilda momenter,
a) ett: — hvilken tänkandets enhet, den bestämmande
formen vid tänkande;
b) verksamt: — hvilken enheten i successionen af
yttringar, den bestämmande formen vid utvecklingen och samman^
hanget mellan desamma;
c) i bestämda former eller yttringar: — hvilken den
verksamma enheten i hvarje yttring, den bestämmande
formen såsom i hvarje yttring närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
