- Project Runeberg -  Grundlinier till Logiken /
11

(1870) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

\

11

begreppet sjelft är enheten; hvarje moment af omfånget
vinnes genom specißcation eller logisk determination; är
con-cretare än begreppet; alla momenterna en summa

2) båda stå i omvändt förhållande till hvarandra.

§ 5. Bestämningar hos begrepp, dess innehåll och
omfång innebära relationer^ hvari ett begrepp står till ett eller
flera andra; hvilka relationer alltså finnas och kunna
bestämmas med afseende såväl på begreppens innehåll, som
omfång;

1) till innehållet äro begrepp i förhållande till
hvarandra

à) samstämmiga (convenientes, consentientes), såvida
de kunna förenas i en enhet, äro similes eller relativt
iden-tiska;

Anm. 1. Man har särskildt: a) absolut identiska (æquipollenta,
▼exelbegrepp): med samma innehåll och omfång, men sådana finnas,
enligt prineipium identitatis indiscernibilium% icke; hvaremot æqaipollens
eger den relativa betydelsen af sådana begrepp, som såsom bestämningar
hos ett tredje vexelvis ur hvarandra knnna härledas och sålunda beteckna
ett och samma (tredje), fastän från olika synpuncter fattadt;

ß) samstämmiga (i inskr. bem ): relativt (till några bestämningar)
identiska.

Anm. 2. Till samstämmiga begrepp har man hänfört disparata:
som stode i intet förhållande och derföre vore förenliga: sådana begrepp
finnas ej, men väl sinnliga egenskaper hos ting.

b) motsatta (repugnantes), som ej kunna förenas till
eqhet i medvetandet, upphäfva hvarandra (= hafva olika
bestämningar), antingen contradictoriskt: blott negation, eller
conträrt: opposition.

Anm. Klart, att alla dessa bestämningar’ relativa: alla begrepp
både relativt samstämmiga och motsatta; all contradictorisk motsats
inniebär conträr.

2) till omfånget stå begrepp till hvarandra i
förhållande af

a) subordination: när det ena (subordiner ande,
öfverordnade högre, genus) omfattar det andra (subordineradt,
un-der ordnadt, lägre, species) i sitt omfång, — det andra deri
ingår;

b) coordination (species coordinatæ, membra disjuncta,
biordnade): när tvenne begrepp båda ingå i ett tredjes
omfång utan att ingå i hvarandras.

Anm. 1. a) utom disjqnct coordinerade har man antagit disparàt
coordinerade: som ingingo i ett tredjes innehåll utan subordination
sinsemellan: finnas ej (se § 4 n:o 1); b) då omfång och innehåll bestämma
hvarandra (§ 4 n:o 2), så följa dessa förhållanden af de förra, och vice versa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/srgrlogik/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free