Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
subjectets närmare bestämbarhet med afseende på samma
(allmännare) bestämnings möjliga modi;
y) dess ändamål är att bringa till medvetande
subjec-tets närmare bestämbarhet i ett visst hänseende é hvarje
särskildt fall. eller såsom ett verkligt, sålunda om dettas
bestämdhet åtminstone alternativt vinna begrepp och
dymedelst förbereda möjligheten af dess categoriska
bestämmande (angifva de möjligheter, inom hvilka dess bestämning
nödvändigt måste finnas);
d) det afseende d. ä. den allmännare bestämningen
hos subjectet, i anseeude till hvilken det skall närmare
bestämmas, antingen kan angifvas expresse, eller ock ligga i
sjelfva (den generiska) benämningen af detta;
e) det kan finnas under hypothetisk form:
hypothe-tiskt-disjunctiva omdömen.
f) med divisivt omdöme menas ett sådant disjunctivt,
i hvilket prædicatema angifva momenterna af subjectets
omfång, — som således, utöfver den logiska insigten om
subjectets närmare bestämbarhet i ett visst afseende, innebär,
åtminstone såsom factisk, den om alla momenterna af dess
omfång.
Anm. Då relationen uttrycker förståndets sätt att referera ett
be-grepp på ett annat, svarar mot bådas möjliga ställningar (= de
särskilda formerna af relativt omdöme) tingens allmännatte
relationtbettäm-ningar:
a) substans: det, i och genom hvilket ett annat är (qaod substat)
— således såtillvida sjelfständigt; samt accidens: det, som är hos eller
genom ett annat;
b) eausa: betingning, antecedens; och verkan: betingadt, consequens.
c) vexelverkan: ömsesidig bestämdhet — causalitet.
§ 6. ändtligen Modalitet: bestämdhet i anseende till
fullständigheten af insigten eller begripandet af subjectets och
prædicatets förhållande, eller giltigheten af detta d. ä.
fullständigheten af sjelfva refererandet såsom logiskt, — samt
dermed i anseende till graden af visshet i hvarje särskildt
fall (= vid omdömet såsom kunskap) vid subjectets
bestämmande medelst prædicatet.
1) visserligen klart, att hvarje omdöme såsom logiskt i
något afseende skall vara nödvändigt eller fullt visst:
nemligen sjelfva förhållandet i allmänhet eller förknippningea af
merabra (= deras sättning såsom S och P);
2) men att detta ej hindrar en olika grad i
fidlstän-dighetm af sjelfva begripandet (= begreppsinsigten) ai det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
