- Project Runeberg -  Grundlinier till Logiken /
34

(1870) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

3, § 3, Æ 2, Anm. 1, b); c) att fnndamentnm är ett
vä-sendtligt, men i något hänseende nårniare bestämbart
kännetecken hos dividendam; d) att det i alla membra är
detsamma (annars ingen verklig disjunction).

Anm. Efter antalet af membra äro divisioner dichotomier,
tricho-tomier, polythomier.— Partition: delning efter yttre grand = delarne icke
species, ej hvardera Jiar det hela till bestämning; dock äfven här relativ
skilnad (beroende af insigt om fundamenti väsendtlightt).

3) codivision är indelning af samma dividendum efter
flera indelningsgrunder; subdivision: indelning af särskilda
membra i en division; classißcation: genom förening af båda,
så att hvarje sednare indelningsgrund i ordning användes till
subdivisioner af hvarje lem i den första, o. s. v. —
hvarigenom dividendum blir ett ordnadt helt i sina underordnade
momenter: system i rent formell eller yttre bemärkelse.

§ 5. Ändtligen : bevis, demonstration: utveckling (och
ådagaläggande) af någontings logiska giltighet (eller,
objec-tive, nödvändiga sanning) ur något förut såsom giltigt (eller
sannt) insedt, — eller, med afseende på formen för det
verksamma tänkandet, af ett omdömes, en sats’ logiska giltighet
ur ett eller flera andra.

1) i hvarje bevis ingår eller för detsamma förutsattes:
a) det, som skall bevisas, ett bestämdt demonstrartdum,

— hvilket såsom sådant hvarken får vara fullkomligt
obekant, ej heller fullt bekant: då behöfdes ej bevis (jfr. § 2,
Jß. 1); b) bevisningsgrund eller -grunder (fundamenta
de-monstrationis, argumenta): de begrepp eller (förut såsom
giltiga insedda) satser, ur hvilka det förras giltighet logiskt
visas, hvilka åter äro a) grundsats (prineipium
demonstra-tionis): den begreppsinsigt eller den sats, hvarifrån
bevisningen utgår (hvars giltighet utgör grunden för bevisets egen);
ß) bevisningslemmame (membra demonstrationis): de
begrepp eller satser, som visa det logiska sammanhanget
mellan principen och demonstrandum; demonstrationen utgör en
slutledning eller en kedja af sådana, hvars slutsats är
demonstrandum, fattadt såsom logiskt giltigt eller begripet

— ur eller i och genom sitt sammanhang medelst membra
med principen.

Anm. 1. Resultatet af bevis t således: demonstrandi utveckling
(från föreställning, påstående) till begrepp; — att bevisa ting är =
begripa dem i en eller några deras bestämningar.

Anm. 2. Man har skilt bevis och slutledning så, att det förra
skulle ha sanna præmisser: om man dervid ser ej’blott på den logiska
formen, ntan ock på förnimmandets character af visshet eller kunskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/srgrlogik/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free