Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ZOJA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jurij blossade på cigarretten. Tänk, sade
han, vilka upplevelser, vilken spännande
roman att frossa i för en sådan liten nordisk
ljuslugg.
Zoja teg. Hon stod där och betraktade
vågornas och rymdljusets spel i svart och
vitt; hennes fingrar snuddade trevande vid
Jurijs rockärm. Jurij, sade hon knappt
hörbart, jag kan inte leva så här. Du måste
hjälpa mig. Några droppar till för mig, det
gör väl ingen skillnad för henne,
apoteksflickan.
Hennes ansikte var mycket blekt när hon
bedjande vände det mot broderns. Jurij
betänkte sig länge.
— Jag måste pröva dig först, sade han
slutligen. — Jag vill se om du inte kan reda
dig utan.
Hon förstod att det innebar ett löfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
