Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det skymde starkt över sjön när Jacob
Casimir lämnade åmynningen bakom sig.
Santaniemi var fullt eklärerat, på Koistula
tändes de första ljusen.
En kopp hett te i denna fördömda kyla,
sade sig Jacob Casimir. Vad är naturligare,
vad ligger närmare till hands? Och han
började långsamt stryka fram i dimbältet vid
Veronicas strand.
I detsamma smällde där ett skott.
Ganska nära, föreföll det.
Andjakt, reflekterade Jacob Casimir
officiellt, men samtidigt reste sig en alldeles
annan tanke, en mycket underlig tanke. Han
upphörde att paddla; kanoten gled vidare
med svagare och svagare fart; snart låg den
orörlig på det blickstilla vattnet.
Jacob Casimir lät åran balansera
tvärsöver sittlådan. Några droppar hade runnit
ner på hans händer, han torkade
omsorgsfullt bort dem.
Framför honom låg ett smalt sund, här
mellan den höglänta holmen och fastlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
