Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känner ju dig, Veronica, jag inbillar mig
ingenting. Du är inte den som i brådkastet ger
vika för någonting så oberäkneligt och
vanskligt som sinnenas dragning till varann. Du
har en stark vilja, du är vanligen
självhärskarinna över dina handlingar.
Du förstår: för att spelet inte på förhand
skall vara förlorat för mig, måste jag sitta
inne med en hög trumf. Och det gör jag. Jag
vet att jag gör det.
Ser du, Veronica, jag behöver dig
bättre än någon annan människa. Med en
romanfras som mitt i klara dagsljuset håller
på att bli sanning för mig: för min själs
frälsnings skull. Varken mer eller mindre.
I gångna, sirliga tider sade man att man
anhöll om en kvinnas hand. Det är just vad
jag nu gör, jag ber dig om din hand,
Veronica, handen som stöder, handen som
svalkar.
I ögonblick av förtröstan och
framtidstro — de komma stundom över mig, så
osannolikt det än låter — inbillar jag mig vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
