- Project Runeberg -  Perdita och andra noveller /
37

(1918) [MARC] Author: Runar Schildt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glömmer jag honom så lätt. Han är också
söt, fast på ett annat sätt.

— Se det är så — Blomqvist vände sig
förklarande till sällskapet — att gumman
min svärmar för en ung student som
heter Odo Kjellberg.

— Å helledudan, sade fröken Svea, och
det har ni ingenting emot?

— Nåja, uppriktigt sagdt så här oss
emellan, jag tyckte ju först att det var
bra onödigt, och rädd var jag också att
folk skulle börja prata. Men när Manja
höll så förfärligt på det och jag visste att
det var helt oskyldigt, så tänkte jag att
det må vara. De går ibland på lefvandes
teatern och så följer han henne hem till
vår port.

— Oh, I see! föll Johnnie Claesson in
och lät tungan klatscha mot gommen i en
smackning som var mycket lustig.

Öfver hufvud taget var Djoni en
mästare i att frambringa komiska läten, härma
människor och djur, tala kolingspråk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/srperdita/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free