Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog så här. Hon bodde vid hafvet, och
det är något till haf, inte en slaskpöl som
Finska viken, utan ett haf så djupt att det
kan dränka de höga bergen med evig snö,
så stort att man kan segla i dagar och
nätter utan att se land. Ibland är det
blått som ett enda blommande linfält, och
ibland, när ovädret kommer, är det svart
som jord. Det var det hafvet grekerna
såg när återtåget var fullbordadt, det är
hafvens haf, Thalatta.
Sen blef Tatiana tagen från sitt haf och
sin lustgård och förd hit opp till oss. Inom
tre år hade hon blommat ut. Hör ni det?
Förstår ni det? Hon frös ihjäl här midt
ibland oss, vi kunde ingenting göra. Om
vintern gick hon klädd i pälsverk och
skinn så tunga att hon knappt orkade
bära dem på sina smala axlar. Men hon
måste dö. Silikoff grät och svor, på
be-grafningen var han full som ett svin och
skrek att han också ville dö, men
följande dag stod han som vanligt i boden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
