Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes röst så säker och stark som
trumpeterna vid Jerikos murar. Här vid
gungan var hon själfskrifven klockare, det
var hon som tog opp alla visor och höll
takt och ton för de andra. Hon kunde
förresten allt, både gammalt och nytt,
gudligt men också världsligt.
Sionshar-pan och Filikromen löpte lika lätt för
henne här som den kristeliga
trosbekännelsen och hustaflan vid läsförhören. När
hon sjöng Alprosen blef det ett fras af
förklän och duksnibbar bland kvinnfolken,
och stora starka karlar fick illa att vara
när hon kom till det sista:
Alpens rosor äro ej mer hvita,
de äro färgade af Kunos blod.
Den här kvällen fick hon sjunga den
tre gånger; sista gången grät hon själf.
Sen gungades det litet igen. Gungan
knirkade och skrek, det stod en frisk lukt
af tjära omkring den. Kuggas-Sigrid fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
