Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.
Perstd?erung, bas3 auff pergangen Østerii idj bie tjelfte ben rest aber rorgangen
Michaeli otyite fetjl solte be3atjlet tperben, nnn fam Øster« Ijeratt es folgte
aber fetne gafylung es fam Michaeli tjeran id? seiibete meinen soljn mit
meineu ^iinlicben (?) bcfosteu unb §eitoersäumen 511 meine Ijodrøcefyrte fjernt er
fam aber mit lefyrem beutel mieber bod? mit pertrostuug biesen pergangenen
roiiiter sollte alles rid?tig gcmacbt merben unterbessen muss id? intresse bejat^len
por aufgeliebeit gelt melcbes idj iu biessarbeit gestecfet fyabe icb fann sagen bass
icb mir ein ganj anbers perseren tratte nad? bafyrnaljl icb so grosses fleiss an
bies tperf gettjan bitte also in tiefster bdjmut bicses 311 befycrt3tgen unb biese
sacbe ab3ut^un unb mir Feiue ursadje gebeu bass id> bariiber 511 <6ott 3cuf3e, ber
icb Hs3 3um sterben sein merbe bes3 Sämbtlidjeu fjocbeblen I?errn Kirdjen HStlje.
Storfljolm 2 21prill 2lmio 1755
bero <£rgebenster Knecbt
burcbart pred?t.
1734 i mars anhåller Precht ännu en gång om sina 6,000 D. K. Det är då, som
kyrkorådet, bragt till förtviflans rand, frågar honom, om han icke för tillfället vill låta
sig nöja med 3,000 D. K., hvilken summa kunde tillsammanbringas, om han ville
mottaga kyrkans gamla silfver i afbetalning, till 4 daler och 10 öre lodet beräknadt, plus en
sedel på 900 D. K. plus en assignation. Precht förklarar sig vara nöjd härmed och
vill taga emot 256 xjt lod förgylldt till 4 daler och 10 öre lodet “varandes glad att han
intet alldeles förgäfves hade rest till Upsala“.
Detta var geschäftsidan af saken. 1 den var Precht mästerligt förfaren. Låt oss
nu öfvergå till den konstnärliga sidan.
Då Precht kom från Hamburg 1677 och började arbeta vid Drottningholm som
blygsam medhjälpare åt Millich, snidade han blommor, löfverk och flygande änglabarn
ordentligt och yrkesskickligt. Men storhetstidens Sverige blåste sin anda i honom, han
skaffade sig ideal, sträckte på benen och tog onalurligt långa steg för att hålla takt med
idealen. Hans bemödande lyckades så till vida som han fick lof att följa den han framför
alla blickade upp till, Nicodemus Tessin d. y. på en Italia-resa. Nu går lifvets mening
upp för honom. Han finner målet för sin högsta ärelystnad — att likt Tessin få vara
byggmästare och i stället för med rosetter och putti handskas med pilastrar och frontoner
och att öfverträffa Tessin i trohet mot de förebilder, de skådat under ilfärden genom
Italien (hela resan räckte ett år). Vid hvarje tillfälle, som sedan erbjuder sig, gör Precht
arkitektur: när han bygger hus i hörnet af Prechtens gränd och Munkbrogatan nekar
han sig icke pilastrarna, när han tillverkar en altarstaty för Vesterviks kyrka, blir *den
omgifvande arkitekturen hufvudsaken; till sin egen och tyska församlingens stora
belåtenhet gör han ritningarna till församlingens grafkapell i romerska former.
Men höjden af tillfredsställelse skulle hans lifs sista opus bereda honom —
Upsala-altaret.
När han 1728 vid 77 års ålder gör upp skizzen till Upsalaaltaret, har han nått ett
mål. Han är försedd med ovanligt rika medel, han arbetar för rikets främsta kyrka,
själfständig, oberoende af arkitekt; i kyrkorådets ögon ett konstens orakel har han
tillfälle att breda ut all sin lärdom om ordningar och moduli, har fria händer att leka marmor
med gips och marmoreradt trä, att stapla pelare på kolonner, “bombera“ frontoner —
med ett ord att göra hvad honom lyste. Och hans lust är nu att låta det präktigaste
han under Tessins ledning förts att se i Italien åter uppstå och slå Upsala domkyrkas
oprofilerade murar med häpnad.
Då han i förklaringen till sin skizz skrifver om, att altaret måste svara i sina
proportioner till domen, som vore hufvudet för alla evangeliska kyrkor och nästan
oförliknelig i sin fasta gotiska byggnadsart, så är det samma tankegång, som förde Bernini
till att i St. Petri-tabernaklet göra ett verk, som hölle Peterskyrkans väldiga arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
