- Project Runeberg -  Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd / 1905 /
44

(1905-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

SVEXSKA SLÖJDFÖRFXIXGEXS TIDSKRIFT 1905.

skall lära färga för eget brnk, liksom det skedde i forna tider. I deras höstkurs hade jag
tillfälle f& deltaga som elev. Vi fingo lära, dels hvilka växter äro lämpliga för färgning,
dels huru dessa samlas och förvaras, dels fingo vi praktiskt själfva utföra och taga del i
färgningen af 44 olika nyanser, hvilka alla, efter föregående betning, på några få timmar
kunna åstadkommas i helt enkelt en kopparkastrull. Vi fingo lära att ordentligt tvätta,
skölja öch beta garnet, tillreda färgsoppan och färga garnet däri, så att färgen blef fast
och äkta. De färger, vi fingo lära, voro rena, enkla toner och vår lärarinna sade oss, att
hon kunde garantera dessa såsom fullt säkra mot inverkan af vatten och sol. Ett nytt
studium är sedermera att öfvergå till de 8. k. modefärgerna, men härvid kommer man, äfven
med denna naturmetod in på ett långt farligare och osäkrare område. Att detta varit
förhållandet äfven i gamla tider kan man lätt finna vid betraktandet af en gammal väfnad,
där de enkla tonerna ännu stå så vackra, då däremot de ljusa, mera blandade tonerna ofta
förbytts till något ovisst grått.

Efter vid 44Den Kvindelige Industriskolen44 genomgången kurs stannade jag ännu
någon tid i Kristiania för att vid “Den Norske Husflidsforeningsw färgeri få se, huru
växtämnena äfven kunna användas för färgning i stor skala. Husflidsforeningen har nämligen
sedan 1894 sitt eget färgeri, hvarest årligen färgas äfven 2,000 kg. garn och har föreningen,
efter trägna studier och med stora offer af penningar och arbete, lyckats få ett par hundratal
kraftiga, rena, goda färger, af hvilka de kunna garantera de flesta såsom fullt äkta. Det
är en stor svårighet, hvilken 44Husflidsforeningentt ännu efter flere års arbete ej lyckats
öfvervinna, att få färgerna efter samma recept lika för hvarje gång, detta beroende på, att
växterna gifva så olika stark färg, allt eftersom väderleken varit under växttiden.
Föreståndarinnan för färgeriet sade mig, att ett år gifva alla växter så friska, kraftiga färger, ett
annat torrare år kan det vara helt annorlunda. Att denna ojämnhet är en stor stötesten
vid färgning i stor skala är gifvet, vid hemfärgning betyder det dock mindre, då man härvid
färgar blott mindre partier, så mycket, som behöfves för tillfället.

Genom vänligt tillmötesgående af “Den Norske Husflidsforenings44 direktör bereddes mig
tillfälle att grundligt studera i deras färgeri, man lät mig se, huru färgsopporna bereddes i
stora kopparkar, där de medelst ånga höllos i lagom temperatur, jag fick se, huru garnet,
under ständig rörelse hölls däri så lång tid, som erfodrades tills detta upptagit den önskade
styrkan färg och tills denna ansågs fullt inträngd i garnet.

Af intresse var äfven att se deras garnlager, där hvarje färg hade sitt bestämda nummer,
på det man skulle veta, efter hvilket recept, den var färgad. Dessa voro de väl pröfvade
s. k. nummerfärgerna, dessutom förekommo en del toner, hvilka blott tillfälligtvis utfördes
för något särskildt ändamål. Det är gifvet, att dessa senare ej kunna garanteras såsom
de förra.

Min önskan är nu att äfven här i Sverige få samla upp de gamla recepterf som ännu
finnas i behåll hos vår allmoge och att sedan äfven vi, efter exempel af våra norska grannar,
kunna få utveckla en ny, förbättrad färgskala. Det är mitt hopp, att dessa färger skola visa
sig goda för de dryga, kostsamma arbeten, som vid föreningen »Handarbetets Vänner44
ständigt utföras och att ett fortsatt studium i detta ämne skall visa sig till nytta för
framtiden.

HÄFTETS FRONTISP1S utgöres af ett ljustryck framställande en pendyl från 1700-talets midt.
Fodret är faneradt med jakaranda samt har beslag af ciselerad oeh forgyld brons. Öfverst sitter en naken
bevingad manlig figur (Tiden) vänd åt höger med sitt venstra ben utsträckt samt hållande i sin vänstra
upplyftade hand ett timglas, i den andra en lie. Rika orneringar af blad, snäckor m. m. å hörn, fötter etc.
Ä kortsidorna genombrutna plattor med rocailleverk i relief. Den emaljerade af glas skyddade skifvan med
dubbel sifferrad signerad I. HOVENSHIÖLD, STOCKHOLM. Höjd S0 cm.

Den vackra, typiska rococopjesen tillhör Kungl. Husgerådskammarens samlingar och förvaras på
Stockholms slott. Den finnes atbildad i det dyrbara praktverket Konstsamlingarna å de kungliga Svenska
Slotten med text af Öfverintendenten d:r John Bottiger, från hvilket arbete ofvanstående är hämtadt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 15:27:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssf/1905/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free