Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKSDALS FORSLIXSFABRIK. 5
3) Kongl. Landthushållnings-Sällskapets i Upsala län intyg om tillverkningen af den
30 Mars 1824. Alla 3 i vidimerade afskrifter.
4) Förslag till Bolagsreglor, uppgift om anläggningen, förteckningen på inventarier
m. m.
5) Förteckning på delägarne den 8 Maj 1824.
Då dessa handlingar synas lämna ett icke oviktigt bidrag till Fredriksdals
porslinsfabriks ännu oskrifna historia, aftryckas de här nedan i sin helhet. Dessförinnan må i
korthet beröras hufvuddragen af de upplysningar, som jag lyckats sammanföra om
fabrikerna i Järlåsa socken. Genom godhetsfullt tillmötesgående har jag af ägaren till Bredsjö
som lån haft de papper, som ännu finnas bevarade i egendomsarkivet och röra
porslinsfabriken. Däremot har jag icke varit i tillfälle att anställa några efterforskningar i något
af hufvudstadens arkiv.
En preussisk husarofficer, Johann Fredrik von Zeipel, som varit i rysk tjänst och
deltagit i ett krig mot turkarne, kom, sannolikt på 1780-talet, att bosätta sig i Sverige.
“Anledningen dertill var“, säger Atterbom i Biografiskt Lexikon, “en i Stockholm knuten
bekantskap med en på Bredsjö i Upland boende Major (Olof Peter Rotenburg) Rudbeck.
Den nye vännen öfvertalte honom först att antaga tjenst vid Armfelts Dala-fricorps, och
sedan, då han ej kunde vara belåten med en sold, som råkat utfalla i såkallade
“Fahne-hjelmar", till bolag med sig i en på Bredsjö inrättad porslinsfabrik. Året när detta skedde
var möjligen 1790, i alla händelser före 1793, ty då är von Zeipel bosatt i Sölvesborg,
där han ställde sig i spetsen för den där i början af 1770-talet grundlagda porslinsfabriken.
Men omkring 1801 tillföll honom såsom arf efter en hans makas morbroder, det i
Järlåsa socken af Upland — och således just i grannskapet af Bredsjö belägna pappersbruket
Lingonbacka. Om porslinsfabriken i Sölvesborg har Birger Schöldström i tidningen “Nya
Dagligt Alléhanda" mr 195 för den 23 augusti 1889 lämnat några uppgifter.
Föreståndare för Bredsjöfabriken, som skall hafva benämts Gustafsberg, var på
1780-talet en vid namn Sten, hvilkens änka, Maria Elisabet Sten, till fullgörande af sin
framlidne mans kontrakt till “majoren välborne herr Rudbeck11 enligt en handling, daterad
Lindsta den 2 april 1798, afiämnade 131 dokumenter, hufvudsakligen recepter å färger
och glasyrer. Den äldsta af de i behåll varande dokumenten är en “Carackten Buch
geschrieben Anno 1752 d. 18 Februarij." Huruvida i fråga varande recept lämna några
för vår tid viktiga meddelanden, kan jag ej afgöra.
I sitt arbete om Mariebete säger G. H. Stråle: “Likaså skall en Bennet, ättling af
den genom Jonas Alströmer till Sverige inkomne Stephan Bennet, hafva på sin egendom
Bredsjö i Upland i början af detta århundrade (1800-talet) tillverkat några blomkrukor
och andra pjeser. Uppfinningarna härom äro dock––––––-— alltför ofullständiga för att
kunna lemna stoff till någon utförligare redogörelse". Om man frånser den felaktiga
uppgiften om en Bennet som ägare till Bredsjö, är detta meddelande nog riktigt, ty i en
räkenskapsbok för åren 1818 —1819 nämnes en “herr Benette".
Man får af samma bok någon föreställning om brukets tillverkning och försäljning.
Utom åtskilliga sorters tallrickar, spilkummar, mjölkbunkar tillverkades äfven kaffekoppar,
thekannor och apoteksflaskor, terriner, gräddsnipor och “båtar", och angifves en del af
dessa såsom målade. Man talar äfven om karotter i musselfason och grönrandiga
tallrickar. Upsala och Enköping voro de förnämsta afsättningsortema. försäljningen i
januari månad 1819 synes hafva utgjort Omkring 150 dussin för 414:34 rdlr och
maga-sinsbehållningen därefter omkring 40 dussin, i värde 101:6 rdlr. Bruket synes härefter
hafva drifvits i mindre grad än förut för att inom få år nedläggas.
Härom skrifver konungens befallningshafvande inom Upsala län i femårsberätlelserna,
hvilka äro daterade den 30 nov. 1822 och 31 juli 1828. I den förra nämnes “en vid
Bredsjö Säteri förr befintelig, men nästlidet år nedlagd och till Nordanå hemmans ägor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
