Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT IMS.
KREDIT.
Utgifter:
Utbetalda stipeudier (ett stipendium outtaget) ........................................... Kr. 250: —
Behållning till år 1905................................................................... „ 12,081: 76
Summa Kronor 12,331: 76
e). Byggmästare Joh. Anderssons Fond.
DEBET.
Behållniug från år 1903 ....................................................... Kr. 62,942: 45
Inkomster:
Räutemedel .................................................................... „ 3,107: 03
Summa Kronor 66,049: 48
KREDIT.
Behållning till år 1905 (stipeudieutdeluiug då fonden uppnått 75,000 kronor) .. Kr. 66,049: 48
Summa Kronor 66,049: 48
Då föreningens räkenskaper fortfarande äro väl och redigt förda samt fullständigt verificerade,
jämväl genom de uti särskildt kassafack hos Iuteckuiugsgarautiaktiebolaget förvarade och i behörigt
skick befunna säkerhetshandlingarne, och någon anmärkning ej heller förekommit emot förvaltningen,
få revisorerna hemställa att ansvarsfrihet för förvaltningen af föreningens ekonomiska angelägenheter
under år 1904 må af Svenska Slöjdföreningen tacksamligen beviljas Styrelsen.
Stockholm den 20 April 1905.
I. TÖRNEBIyAD. TH. THORÉN. C. O. F. WIDÉN.
Utdrag ur till Kungl. Kommerskollegium inlämnade reseberättelser.
(Forts, från N:o L\)
N:o 64. Fröken Julie Weners reseberättelse.
Då jag af Kgl. Kommersekollegium erhöll stipendium, beslöt jag mig att resa till
Österrike, där kulturen står högt, till Ungern, hvarifrån man ser karakteristiska
allmoge-arbeten, genom Böhmen, där spetsar, broderier och linneväfnad fins. Jag stannade i Prag,
såg deras förtjusande folkdräkter och dem tillhörande broderier i museerna samt reste utåt
landet och såg folket sysselsatt med sitt arbete.
I Böhmisches, Nåperstebs, Etnografisches Museum och i enskild ego såg jag härliga
saker. Man blir alldeles slagen med häpnad öfver den konstnärliga finess och harmoni,
som hvilar öfver folkarbetet; hela mönstret så väl beräknadt, förtjusande olika bottnar
utfyllande det strängt stiliserande blommönstret, utsökt fina detaljer, färgberäkningen så
säker samt tekniken beräknad efter materialet. Ofta förekomma på samma arbete
broderi, hålsöm och knypplad spets, allt är utfördt af samma person. De af männen
broderade dräkterna utmärkte sig äfven för stor konstskicklighet.
En liten hemslöjdbod, som kallades Zädruha, försålde en hel del nationalarbete.
Denna affär är af för saken intresserade damer bildad för att rädda det nationella, som
genom affärsmän förvandlas i moderniserad, dålig vara, samt för att förhjälpa folk till
arbete. 100 damer betala årligen 25 gulden, på hvilka de skola hafva 5 %. Lokalen är
fritt upplåten, och den enda aflönade är försäljerskan. Ett par år har affären existerat,
men har egentligen utländingar till köpekrets, förvånande, då det fans endast
vackra och användbara saker. Först och främst deras spetsar, där fanns fina spetsar i
linnetråd och konstsilke, grofva spetsar från Mähren med en tjockare tråd inslagen,
markerande mönstret, kragar, näsdukar, solfjädrar, knypplade. Vackert är att ej allt
knypplas i hvitt, utan mycket i oblekt och färger. Hvitbroderier för olika ändamål,
trådknappar for olika mönster, korgarbeten, lersaker från skilda trakter med olikartad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
