Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.
bred fris med lekande och musicerande amoriner pryder kannans lif; kring locket
löper en fruktranka ur hvilken fyra kerubhufvuden höja sig. Utförandet är mästerligt,
de förträffligt drifna och ciselerade figurerna framträda i en mörk silfverton mot förgyld
bakgrund. Kannan bär Augsburgs Beschau-stämpel, den s. k. Stadtpyr (en kotte) samt
mästarmärke med bokstäfverna A. D., antagligen Abraham Drentwett, en
Augsburgs-mästare, som dog 1660. Därjämte bär kannan äfven svensk kontrollstämpel, tre kronor,
i en form, som tyder på, att den redan under 1700-talets slut inkommit i landet.
Den lär af hr Hammer hafva inköpts af en trädgårdsmästare vid Haga och har
möjligen tillhört Stockholms trädgårdsmästareämbete, en omständighet hvarom den dock
icke själf bär någon uppgift.
En grupp för sig, ehuru icke såsom sådan sammanförd i auktionskatalogen, bilda
de föremål, som fordom tillhört svenska handtverksämbeten. Som bekant lade hr Hammer
särskildt an på att förvärfva dylika för sina samlingar; han lär rent af vid den tid, då
skråna upplöstes, ha annonserat om att
han uppköpte skråsaker. På
Kölnerauk-tionerna såldes en mängd dylika, däribland
flere välkommor af silfver och tenn. De
flesta finnas nu i Nordiska Museet. De
skråsaker, som skola säljas vid den
stundande auktionen, utgöras af fyra
dryckeskärl af silfver, fyra dylika af tenn och
en präktig låda samt åtskilliga
sigillstampar. Tre af silfverpjeserna, en
dryckeskanna (n:o 279) dat. 1671 och två bägare
(n:o 281—282) dat. 1691 och 1767 hafva
tillhört snickaregesällerna i Stockholm.
Som silfverarbeten skäligen enkla, hafva
de sitt hufvudsakliga intresse som
skrå-föremål. Alla äro de försedda med
inskrifter, innehållande namn på medlemmar af
snickareämbetet och gesällskapet. Det
vore synnerligen önskvärdt om de kunde
förvärfvas för någon offentlig samling.
I Nordiska museet finnes nämligen redan förut en ståtlig bägare som tillhört samma
skrå, och statens historiska museum eger äfven silfverföremål, som tillhört
Stockholms-snickarne.
Den fjärde silfverpjesen är en stor välkomma med icke mindre än 18 vidhängande
skyltar. Den bär inskrift: “Sadelmakaregesällemas Velkomen i Stockholm44 jämte
uppgift å de personer, som ombesörjt beställningen hos Stockholmsguldsmeden M.
Nyberg år 1786. Äfven denna pjes vore värd att komma i ett museum.
Tennvälkommorna hafva icke samma intresse; visserligen äro de nog alla gamla
och äkta, men inskrifterna förefalla ej alltid fullt trovärdiga; ett par hafva vissa nya
tillsatser och skyltarna äro ej heller alla ursprungligen dithörande. De hafva tillhört
hof-slagare, snickaregesäller, skomakaregesäller och hattmakare.
Skrålådan slutligen har tillhört Stockholms byggmästare (fig. 20). Den är en praktpjes
i sitt slag, af ek, faneradt i valnöt och med små kolonnetter, som uppbära ett rikt profileradt
öfverstycke. Å ena sidan äro i intarsia framställda ämbetets emblem, å den andra årtalet
1754 och namnen på åtta mästare, bland hvilka vi återfinna flera, som uppfört
byggnader i Stockholm under 1700-talets midt. En af dem, mäster Petter Gerdes, var på
1730-talet med om afslutandet af det karolinska grafkoret vid Riddarholmskyrkan.
Fig. 10. Dryckeskanna af silfver, Augsburg, 1600-talets midt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
