Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1906.
mönstret. Enstaka kvarvarande föremål i våra offentliga och enskilda samlingar visa
sålunda, att servisen dekorerats med åtminstone följande ätters vapensköldar:
Rosenhane-Stenbock, daterad 1752 (då kammarherren Fredrik Bengt R. gifte sig med Eva Sofia S.),
(fig. 5.), Lagerfelt 1759 (tillhörig Landshöfdingen Gust. Ad. L.), (fig. 6), Wallencreutz
1763 (Statssekreteraren Johan Georg W.), Baron Sture 1765 (Sten Gabriel S.), Kirstein
1771 (Slottsbyggmästaren A. U. Kirstein, som gift sig 1770).
Men äfven folk utan sköldemärke lade sig gärna till med den vackra servisen, och
hur populär den var, visas bäst däraf, att den enligt dateringarna på kvarblifna pjeser,
utfördes om och om igen under snart sagdt hvart enda år från och med 1752 till och
med 1773. Dessa serviser, som antagligen tillhörde fabrikens lager, hade såsom
midt-ornament å fat och tallrikar det redan beskrifna blomstermotivet synbarligen äfven detta
komponeradt af Rehn. Under denna långa följd af år bibehölls det ursprungliga mönstret
synnerligen troget endast växlande i utförandet; med bredd och raskhet eller med nykter
noggrannhet allt efter wblåritarens“ mer eller mindre slängda hand (och mängden af
signaturer visar, att större delen af fabrikens målare försökt sig på detta mönster). Stundom
är den underliggande bottnen fylld af ett rut- eller flätmönster “sopra bianco44 (hvitt på
Fig. 6. Tallrik med Lagerfelts vapen.
hvitt) någon enda gång är mönstret violett i stället för det vanliga blå, (så t. ex.
Slottsbyggmästaren Kirsteins servis). Kärlmodellerna äro underkastade större växling; särskildt
synes det, som om den så ytterst karaktäristiska, tresidiga fatformen, så oskiljaktig som
den borde vara från bordyrens kontur, ofta nog blifvit frångången och ersatts af en vanlig
uddad kant i fem- eller sexpass, efter hvilken bordyren fått lämpa sig bäst den kunnat
naturligtvis till föga båtnad för det helas konstnärliga verkan.
Någon gång har tvärtom den Rehnska servisens tallriksmodell begagnats för annat
mönster, så mönstret med den döda fogeln under det kinesiska paraplyet, hvarvid
blommorna kring brättet ordnats efter konturens tresidiga form.
Hvad öfriga till bords-servisen hörande pjeser beträffar är det Rehnska mönstret
särdeles lyckligt lämpadt efter de olika kärlens former, såsom karotter, sås-snipor,
stekkupor, Msockerbössoru (fig. 7—9) o. s. v. ja till och med de ovala faten, där tresidigheten
naturligtvis är särskildt obekväm visa en vacker lösning af problemet. Äfven här inträder
emellertid en försämring, och å dessa fatformer förekommer stundom bordyren fyrdelad i
st. f. tredelad (så det Rosenhane-Stenbockska fatet (fig. 5).
Den Rehnska servisen fortsatte att tillverkas såsom ofvan sagts åtminstone till in
på 1770-talet, ett godt bevis på det vackra mönstrets stora popularitet. Men ett annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
