Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1907.
neringar förekomma på ytterdörrar till f. d. Arffurstens palats vid Gustaf Adolfs torg
— Det andra öfverstycket har sin plats öfver en slags butikdörr vid Holländaregatan
tillhörande en tämligen skräpig byggnad i kvarteret Grönlandet södra, som äges af Kungl.
Vetenskapsakademien. De tillhörande dörrame hafva på innersidan prydliga fyllningar
och skulpterad omering, men äro alltid tillbommade och visa endast sin släta yta utåt.
Man brukade nämligen fordom, långt innan de kolossala skyltfönstren blifvit allmänna,
anordna butikfasadema på det viset att de om dagen uppslagna ytterdörrame bildade ett
slags fyllningspartier emellan dörröppningen och de till sina dimensioner mycket måttliga
fönstren. Dylika arrangement finnas ännu i några butiker vid Regeringsgatan och
möjligen äfven på några andra ställen, där frånvaron af konkurrens tillåtit butikinnehafvama
att, ostörda af modernare inflytande, framdrifva sina affarer i gammal traditionell
om-gifning.
Oaktadt ofVan afbildade öfverstycken visst icke äro särdeles enastående i sitt slag,
äro de dock inga dussinarbeten, utan väl värda att bevaras såsom prof på bildhuggare-
arbeten, som, hvad elegans i teckning och utförande beträffar, betydligt höjer sig öfver
de flesta af nutidens än slarfvigt, än petigt utförda moderna skulpturverk.
Guirlandens användning såsom dekorativt motiv härstammar från den antika tiden
och har sitt ursprung från de blomster- och fruktband, som vid högtidliga tillfällen
upphängdes för att pryda gudames tempel och altaren. Det låg ju nära tillhands att söka
få större varaktighet åt en lyckad anordning genom att afbilda den uti varaktigt material
och låta den växa fram ur stenblocket på samma gång som den byggnadsdel, som den
hade till uppgift att pryda. Hufvudsakligen var det friser och fyllningar som på detta
sätt ornerades. Många af dessa antika, till våra dagar bevarade skulpturverk äro så
konstnärligt utförda, att de kunna vara mönstergilla för alla tider. Bland det stora
antalet vilja vi endast erinra om frisen till det så kallade Vestatemplet vid Tivoli.
Medeltidens konstnärer tyckas icke hafva uppskattat värdet af detta slags omering.
Åtminstone är det endast undantagsvis som man under 14:de ooh 15:de seklerna finner
guirlanden som ornamentalt element. — Under renässansen återtog guirlanden den plats
inom den arkitektoniska orneringen, som den under antiken intagit och som den sedan
alltjämt bibehållit, ehuru den under de olika stilperioderna uppträdt under vexlande former.
Under 17:de seklet blef den sålunda tung och tjock och förlorade mycket af sitt behag.
Den återvann sin elegans under 18:de seklet, då den blef lättare och smärtare som för
öfrigt all dekorering från denna tid. Under samma epok blef dess användning mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
