Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EX SILFVERKAXXA AF JACOB MORES.
43
Undersöka vi närmare den på bilan inristade vapenskölden, så finna vi, att
riksvapnet är qvarteradt med tre andra vapen, nämligen Södermanlands grip, Nerikes rosor
och pilar samt Vermlands örn. Vapnet är således det som af Karl IX fördes, innan han
blef konung. Detta hans vapen förekommer i liknande form och anordning på riksdalern
från 1597 (fig. 18).
Men det förekommer också
annorstädes och på en plats där
säkert flertalet af mina läsare haft
tillfälle att se det, nämligen måladt
på väggpanelen i den s. k. Hertig
Karls kammare på Gripsholms
slott. (Fig. 19). Skölden är här
två gånger upprepad, men
hustruskölden — den till vänster
heraldiskt taget — saknar vapenbild
i hjärtvapnet. Denna egendomliga
omständighet har i sjäfva veiket
på ett rätt väsentligt sätt bidragit till bestämmandet af tidpunkten för detta intressanta
rums nuvarande inredning. Man har nämligen med en viss bestämdhet kunnat antaga,
att denna utförts sedan Karl blifvit enkling efter Maria af Pfalz 1589 och sedan han
beslutat ingå nytt gifte men ännu ej gjort sitt val, således före frieriet år 1592 till Kristina
af Holstein.
Och i denna Hertig Karls förbindelse finna vi i själfva verket nyckeln till gåtan:
svenska skölden på den norska yxan. I det hertigliga Holsteinska vapnet spelade
nämligen lejonet med krumbilan en högst väsentlig roll.
Då de Holsteinska hertigdömena år 1544 delades mellan Kristian III och hans
bröder, fingo dessa såsom danska prinsar bland sina många titlar äfven — och det i första
rummet — den af "arfvinge till Norge". Hertig Adolf, Kristinas fader, var sålunda
“arf-vinge till Norge", hertig till Schlesvvig-Holstein-Gottorp, Stormarn och Ditmarschen grefve
till Oldenburg och Delmenhorst.
Det norska lejonet har också
sin plats i det Holsteinska vapnets
första fält såsom vi till exempel
kunna se på den högst intressanta
"resesängen", nu förvarad på
Gripsholms slott, hvilken tillhört Kristinas
af Holstein broders sonson,
“riks-enkedrottningen" Hedvig Eleonoras
fader, hertig Fredrik och hans gemål
Maria Elisabet af Sachsen, hvars vapen äfven förekommer på samma säng. (Fig. 20).
Huru högt arfvingeskapet till Norge och dess symbol, lejonet, skattades af den
hertigliga Holsteinska familjen och särskildt af den stolta Kristina framgår också däraf,
att på det porträtt af henne, som finnes på Gripsholm, bär hon det norska lejonet som
bröstsmycke. (Fig. 21). Detta porträtt, hvilket enligt Christoffer Eichhorn är måladt af
Jacob Henrik Elbfas, framställer henne vid rätt framskriden ålder, långt sedan hon redan
var blifven drottning, och utgör sålunda ett ganska påtagligt bevis på den höga damens
beryktade lust att stoltsera med titulaturer af skäligen ringa värde.
Af hvad ofvan anförts torde med temlig visshet kunna antagas, att den pjes,
hvarmed vi här sysselsätta oss, blifvit beställd med anledning af hertig Karls förmälning med
den holsteinska prinsessan. Af de många inskrifter som finnas på de Moreska hand-
Fig. 16. Mark af 1568, ur El. Brenners »Thesaurus»
Fig. 15. 16-öres mynt af 1656, ur Elias Brenners »Thesaurus»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
