Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOXSTEXS ADELSMÄRKE.
53
Maskinarbetet har omvandlat alla värden. Vackert blef det, som inga
oregelbundenheter hade, d. v. s. det jämnstrukna, som endast kan åstadkommas med maskiner. Fort
arbetade maskinen, därför blef hastigare tempo tidmätarens takt. Som arbetet gick fort
blef det också billigt, och denna omständighet gjorde maskinen till världens herre.
Att nu maskinen arbetar så och kommer till sådana resultat i pris och tid, det är
alldeles riktigt för den, ty allt detta är blott den konsekventa följden af dess
arbetsmöjligheter. Men att enahanda villkor skola gälla för konsten, det är abnormt, oegentligt. Själfva
urbetingelserna för den senare äro ju alldeles motsatta dem för fabriksvaror. Hvad en
maskin är, veta vi alla. Hvad en konstnär är, veta vi också: Det är Något—den—ena
—dagen—si—och—den—andra—så. Konstnärens arbete varierar i skiftningar med sin
upphofsman. Naturligtvis — liksom maskinen blir ett uttryck för sin, den oföränderligen
densamma: likadant meter efter meter, exemplar efter exemplar. Under arbetets gång
utvecklas konstnären, hans skönhetsdrömmar få fastare konturer, hans förmåga växer. Och
från hans sida möter det kanske intet hinder, att det fullbordade blir något mera och bättre,
än den ofixerade bild han sett med tankens synsinne. Skall han nu underkasta sig att
utlämna ett verk, som han själf ogillar, endast därför att maskinerna icke kunna arbeta
såsom människor? Jag hör tydligt ett sorl från de fromma ovetandes läger svara: Så
dumt frågadt, hvem har begärt något dylikt!
Vänta litet! Blott den, som ätit af. detta kunskapsträds frukt—på—godt—och—ondt,
känner den nakna verkligheten och vet hvad som tvingar en konstnär att arbeta som en
maskin. Det är det rekord i tid och pris, som maskinen sätter för arbete. På bestämd
dag, på bestämd timma skall konstutöfvaren, om han är beroende af sitt arbete, hvilket
de flesta äro, vara färdig med sin tanke och ha den så tydligt utritad eller modellerad,
att /c&?-konstnärer förstå den och kunna lägga den till grund för en kostnadsberäkning.
Jag beklagar den artist, som efter kostnadsberäkningen får en ljusare idé. Det är nu
icke längre tid med sådant. Kostnadsförslaget, kostnadsförslaget! Det betyder beräknadt
antal arbetstimmar, beräknadt material, idé per millimeter, skönhet efter vikt. Så har
man då valet: Ingen besinning, låta det bli som det blir, eller — stoppa för att hämta
konstnärsandan och ta risken, obehag af mångfaldigt slag.
Hvad värde kan den konst ha, som åstadkommes på detta vis? Och har den icke
det högsta värdet, skönhetens, det alltid bestående, så är det öfverflödsgärning att hafva
skapat den.
Maskinarbetets fullkomlighet har verkligen på senare år framkallat en reaktion mot
jämnstrukenhet. Det är konstnärerna, som bildat front mot den maskinprincipen, att
endast det är riktigt, som utesluter alla tillfälligheter. Det handgjordas företräden ur
skönhetssynpunkt erkännes åter. Hemslöjdsrörelsen är en af reaktionens frukter.
Antjkvi-tetsdyrkan är en annan, mindre god, ty den hämmar samtidens eget arbete, men förklarlig,
emedan gamla arbeten bära individualitetens prägel. De vittna ock om arbetsro och
fullföljd tanke.
Hemslöjdsrörelsen går igenom hela Europa. Men fotfäste har den hittills lyckats
få endast där den förut hade friska rötter. Sverige hör i detta hänseende till de bäst
lottade landen.
Med hemslöjdsståndpunkten som utgångspunkt har den dekorativa konsten åter börjat
från början, d. v. s. nystilen är en återgång till det enklaste i totalform.
När maskinerna uppnått en ekvilibristisk färdighet i snirklar och mästerstycken, då
kom denna svängning och skilde människa och maskin åt. Men svalget dem emellan
är ännu icke större, än att en fabriksbro kan förena dem. Det beror af oss, om konst
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
