Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella utställningen i Prais 1929, av Nils G. Wollin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förutom Sverige deltog från Norden
tyvärr endast Norge, och detta land var
representerat endast av den i Paris verk-
samme Ivar David Andersen.
Överhuvud kan man ej säga att ut-
ställningen gjorde rättvisa åt de länder,
som låtit sig representeras. Frankrike
t. ex., som helt naturligt framvisade den
största kollektionen, äger en ojämförligt
ädlare formkänsla än den som kom fram
på de exponerade ritningarna. Nagra be-
tydande franska konstnärer sökte man
också förgäves utan fann endast namn
på elever, som befunno sig på ett ganska
outvecklat stadium. Originalitet för ori-
ginalitetens skull visade sig alltför ofta
ha varit målet.
Likaledes fick man en falsk uppfatt-
ning av Österrikes kapacitet. Tyskland
hade en ojämn samling med alltför många
ofruktbara strävanden mot originalitet.
Men vid sidan därav funnos aktnings-
värda prov på god formkultur, särskilt
inom juvelerarebranschen. Den kända
tekniska skolan i Köln gjorde sig mest
gällande. Schweiz” insats kunde man ej
få någon uppfattning om, då landet en-
dast representerades av en enda skolas
arbeten, vars eklektiska produkter på-
minde såväl om ottonisk-merovingisk
guldsmedskonst som om kinesiska bron-
ser. Spanien kunde med nagra Sevillaar-
beten dokumentera sin ännu från medel-
tiden bevarade formkänsla och tekniska
kunskap. Men från andra delar av landet
hade sänts arbeten av typisk jugendstil
med tjusigt tvålfagra kvinnoskildringar.
U. S. A. hade koncentrerat sig till öron-
prydnader, vilka 1 form av duvor eller
påfåglar prydde öronsnibben.
Allt som allt kunna vi följaktligen ej
utga från denna teckningsutställning vid
bedömande av det nutida konstnärliga
läget inom de ädla metallerna. För att få
en rättvis representation fordras en annan
form av utställning. Säkerligen har dock
den nu avhållna haft betydelse, då den
givit upphov till diskussion. Ovedersägligt
har den också haft positiv betydelse för
Sverige, då den bidragit till att öka re-
spekten och intresset för svensk konst-
industri inom internationella kretsar. Vi-
dare har den varit en uppmuntran för
den här uppväxande yngre generationen.
som det alltmer gått i blodet, att enkel-
het och ändamålsenlighet, ärlighet i form
och teknik äro de kvalifikationer, som
leda till en varaktig framgång. Men det
kan också ligga en fara i att driva denna
enkelhet för långt. En enkelhet som för-
lorat sin personliga karaktär, sitt person-
liga särmärke har därmed också förlorat
möjlighet att stå sig på den internationella
marknaden. Bakom enkelheten måste
finnas något personligt, något som bär
det hela och gör saken till konstverk.
NILS G: WOLLIN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
