Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska hemslöjdsföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN avhöll sitt ordinarie års-
möter torsdagen den 25 april 1929 å Restaurant Gillet. Sedan
styrelse- och revisionsberättelse föredragits och ansvars-
frihet beviljats styrelsen, omvaldes enhälligt till ordförande
professor Olle Hjortzberg. Till övriga ledamöter av styrelsen
omvaldes: rektor Thor Thorén, boktryckare Hugo Lager-
ström, professor L. I. Wahlman, ingenjör P. Lyth, professor
I. Tengbom, konstnären Edward Hald, hovbokbindare
A. Hedberg och överingenjör Axel Odelberg. I stället
för byggnadsrådet C. G. Bergsten och snickaremästare
0. Hj. Wikström, som avsagt sig återval, valdes teater-
chefen Erik Wettergren och snickarmästare Sven Jespers-
son. Till revisorer valdes direktör Tore Grönwall och revi-
sor Fritz Tjus i stället för disponent A. Dybsö och advo-
kat H. Dahlin, vilka båda avsagt sig återval. Till revisors-
suppleanter omvaldes tekniske konsulenten Petrus Wretblad
och direktör Herman Bergman.
Efter sammanträdet höll förste stadsingenjören Erik
Biälow-Häbe föredrag över ämnet: När kommer trädgårds-
konstens funktionalism? och arkitekten Carl Malmsten över
ämnet: Ögat och handen i uppfostrans tjänst.
Arbetsprov från Olof-skolan voro utställda.
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS STÖDJANDE LEDA-
MÖTER hade fredagen den 26 april 1929 sammanträde å
Restaurant Gillet, varvid generalkommissarien fil. d:r Gre-
gor Paulsson höll föredrag över ämnet »Riktlinjer för
Stockholmsutställningen 1930». Därefter vidtog en gemen-
sam supé, varvid konstindustriella och konsthantverkliga
spörsmål dryftades.
STIPENDIER. Svenska slöjdföreningens styrelse och resp.
nämnder hava beslutat tilldela följande personer stipendium
för innevarande år:
JOHAN ANDERSSONS fond, stipendium å kronor 600: —
till: 5;
Boström, Göran Ingemar, Konstsmed.
Conilton, Mary Alice, Kostymtecknare.
Emund, Julius Arvid, Färgare.
Frisell, Gunnel, Ciselör.
Hammarstrand Anne-Margret, Dräktkomposition.
Lindström, Gustaf Helge, W., Dekorationsmålare.
Nettelbladt, Einar Magnus, Möbelritare.
Rosengren, Nils-Georg, Skräddare.
Sjöstedt, Karl Teodor, d:o.
J.C. W. HAMMELMANS fond, stipendium å kronor 750: —
till:
Hillerström, Kurt Erik Malte, Dekorations- och mode-
tecknare.
L. J. WALLMARKS fond, stipendium å kronor 300:—-—
till:
Eng, Karl Ingvar Julius, Ciselör.
Johansson, Gustaf Adolf Fredrik, Ciselör.
Johansson, Eskil William, Hemslöjdare.
Weingartner, Rudolf, Modellör.
ALF BJÖRKMANS fond, premium å kronor 100: — till:
Andersson, Nils Gustaf, Elev vid Tekniska skolan
Wahlgren, Sixten Alf Ossian, d:o
Kjellman, Erik Torvald, d:o
Lundstedt, Bror, Karl, Axel, d:o
Notini, Marita, d:o
PETER BEIJERS fond, stipendium å kronor 750:— till:
Aagesen, Astrid M. F., Konstnärinna.
Ödlund, Eva Maria, Föreståndarinna för Östergötlands
hemslöjdsförening.
H. 0. och AMALIA RUNDQVISTS fond, stipendium å
kronor 500: — till:
Aageman, Karin Charlotta, Reklamtecknare.
Hörlén, Emma Martina, Textil.
Nyström, Jenny Elvira, Dekorationsmålare.
Skårman, Anders Olof Göran, d:o.
Östergren, Aina Kristina, Textil.
Östman, Rut Harriet Kristina, Maskinväverska.
MÅLET MELLAN ORREFORS OCH JOHANSFORS. I det
sedan länge pågående målet mellan de båda glasbruken
Orrefors och Johansfors angående några av Edward Hald
för Orrefors komponerade, graverade glasföremål, vilka
eftergjorts på Johansfors, föll den 21 mars 1929 Göta
hovrätts dom, vilken upphävde häradsrättens utslag. Enligt
hovrättens dom ålägges nu Johansfors Aktiebolag att ut-
giva skadestånd samt att förstöra de efterbildningar som
fortfarande finnas på bruket eller över vilka bolaget eljest
förfogar.
Detta hovrättens upphävande av häradsrättens utslag
har ej minst ur prejudicerande synpunkt en den största
betydelse, som med djupaste tillfredsställelse anammas av
alla målsmän för högtstående, svensk konstindustriell pro-
duktion. Icke minst med den stora Stockholmsutställningen
1930 i sikte har denna tolkning av lagen av den 31 mars
1928 gjorts vid en lämplig tidpunkt.
ORGANISATION AV KONSTHANTVERKARNA
I GÖTEBORG
Vid sammanträde med intresserade personer i Göteborg
tisdagen den 23 april 1929 bildades en organisation, som fick
namnet »Göteborgs konsthantverkare. Förening för Göte-
borgs stad med omnejd». Den nya föreningen skall ha till
uppgift att söka skapa bättre arbets-, försäljnings- och
utställningsmöjligheter för konsthantverkarna i Göteborg
samt att vid större nationella och internationella utställ-
ningar o. dyl. tillvarataga deras intressen. Närmast vill
föreningen arbeta för att Göteborg blir värdigt represen-
terat på den stora Stockholmsutställningen 1930. Senare
ingår även 1 programmet att söka ordna en gemensam
försäljningslokal för dem bland konsthantverkarna, som
sakna avsättningsmöjligheter för sina alster samt möjligen
även ett antal verkstäder. En viktig del av föreningens
uppgift blir att söka tillvarataga de bästa bland de krafter,
som årligen lämna Slöjdföreningens skola i Göteborg och
förmedla lämpliga anställningar för framtiden. Föreningens
NT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
