Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När kommer trädgårdskonstens funktionalism? Av Erik Bulow Hube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR KOMMER TRÄDGÅRDSKONSTENS
FUNKTIONALISM?
FÖREDRAG HÅLLET I SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN DEN 25 APRIL 1929
WHEN SHALL WE GET
FUNCTIONALISM IN GARDEN-DESICN? — WANN KOMMT DER
FUNKTIONALISMUS IN DER CARTENBAUKUNST? — QUAND AURONS-NOUS LE FONC-
TIONALISME DE L’ART DES JARDINS?
Funktionalism är ett förkättrat ord,
men det uttrycker dock på ett askadligt
sätt den nya riktning, som inför våra ögon
håller på att tränga sig fram inom bygg-
nadskonsten, och de nya medel arkitek-
terna fått att arbeta med. Jag undrar om
man någonsin tidigare kunnat bevittna
ett så genomgripande omslag i uppfatt-
ningen och ett så momentant genom-
brott av en ny åskådning, som funktio-
nalismen innebär. Vi ha visserligen ofta
förr varit vittne till stiländringar, men
man synes vara berättigad att tilltro
denna rörelse större livslängd och mera
inneboende livskraft, då densamma är
baserad på de moderna byggnadsmateria-
lens rationella användning och på ett för-
behållslöst erkännande av att den form-
givning, dessa material och byggnadernas
ändamål betinga, bör vara det utslags-
givande för arkitekten.
Da jag således tror att denna omvälv-
ning inom byggnadskonsten kommer att
bliva beståndande, har jag icke ansett det
vara ur vägen att anställa några betrak-
telser för att utröna om tiden synes inne-
bära några löften om en liknande ut-
veckling inom den med byggnadskonsten
så nära sammanhängande trädgårdskon-
sten, och om några spår av en gryende
funktionalism även där står att upptäcka.
Nu göra många den invändningen att
trädgården icke är något byggnadsverk,
icke en industriprodukt, utan en växt-
plats för de träd och blommor, natur-
vännen vill omgiva sig med, och att det
vore ett helgerån att försöka att på något
sätt standardisera trädgården. Där skulle
nutidsmänniskans inneboende roman-
tiska sinnelag få fritt utveckla sig, där är
10
platsen för idealisten att anställa natur-
betraktelser och hänge sig åt romantiska
drömmar, som såväl behövas såsom mot-
vikt mot det jäktande nutidslivets ma-
skinmässighet.
Men, om vi se närmare efter, äro icke
flertalet av de trädgårdar, som ännu an-
läggas, stilprodukter och konstlade bygg-
nadsverk i lika hög grad som alstren av
den byggnadskonst, vilken nu håller på
att omvälvas? Vilka platser äro egentligen
mer schablonmässigt utformade än mäng-
den av villaträdgårdar, och mindre äg-
nade för naturbetraktelser än dessa? Om
man söker åskådliggöra för si genom-
snittsbilden av en sådan trädgård fram-
star den med snörräta gångar noggrant
upplinjerade rektangulära villatomten
som förhärskande normaltyp. GCaångarna
äro belagda med ljust stengrus av be-
stämd kornstorlek, eller, där man så hava
kan, med plattor av cement eller natur-
sten, gärna med oregelbundna fogar fyllda
med alpväxter eller gräs. Dessa gångar
sönderskära den i och för sig icke stora
trädgardsytan efter noggrant geomet-
riskt mönster i små figurer, till en del ut-
lagda med gräsmattor, men till största
delen uppdelade i smala rabatter i sym-
metrisk ordning, planterade med perenna
växter och rosor, vilkas högsta fulländ-
ning nås i form av stamrosor. Finnas
höjdskillnader å tomten anläggas terras-
ser av sten, som ytterligare uppdela om-
rådet. Det hela krönes av en solvisare
eller annan obligatorisk prydnad, place-
rad i centrum av det axelsystem, som ut-
gör anläggningens fasta stomme, och för
vars åstadkommande trädgården under-
kastats detta våld. Naturligtvis är denna
vv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
