Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textil hemslöjd i Nerike. En orientering med anledning av dess framträdande på Örebroutställningen 1928, av Anna Wettergren Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter sig nerikesslöjden nu såsom förr. Ro-
mantikens blomma hör till de sällsynta
örterna i åkerfältens gröda.
En ställning för sig intaga såsom le-
dande och undervisande Örebro läns hem-
slöjdsförening och den med denna för-
bundna Örebro vävskola, som nu förestås
av fröken Signe Irwing men är en direkt
fortsättning av den v. Engeströmska, vars
traditioner den präktigt fortsätter. I denna
skola är det åter vitvaruslöjden, drällerna
(fig. 6), damasten, som intager heders-
platsen. Så mycket som möjligt användes
hemspunnet material och ullgarnet växt-
färgas gärna. Det är hållning och värdig-
het över denna vävskolas alster, som på
utställningen upptog en hel sal.
Den sista salen slutligen disponerades av
Örebro läns hemslöjdsförening, förestån-
darinna fröken Anna Andersson. Hem-
slöjdsföreningen har i sitt läns gamla hem-
slöjd den bästa förebild. Dess samlingar
104
äro goda och belysande. Dess strävan går
tydligen ut på att sunt och samvetsgrant
fullfölja de givna förutsättningarna. Hur
mycket vetande kan ej bevaras, hur
manga friska impulser födas av en sådan,
en hel landsändas utställning. För en
hemslöjdsförening kan det, ej minst av
ekonomiska skäl, vara svårt att kunna
mottaga, att hinna och kunna bevara alla
lärdomar, innan det förgångnas skatter på
nytt spridas för att kanske aldrig mera
samlas.
Därför är det av vikt, att den lands-
ändans inbyggare i största möjliga ut-
sträckning star hemslöjdsföreningen bi
genom att stödja och hjälpa den i dess
arbete att bevara kunskapen om och
minnet av länets egen goda, nyttiga och
vackra handaslöjd, sådan den levat i ge-
nerationer av hem, och av vår generation
icke får förfaras.
ANNA WETTERGREN BEHM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
