Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annonser - Stillära för hantverkare, av Nils G. Wollin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRONSMEDALJ
Paris 1925
GULDMEDALJ
Paris 1925
BIRGER JARLSGATAN 20
Tel. 14108
SETH OHCHEKEEEORLEM
UNDERVISNING I KVINNLIGT HANDARBETE
UTSTÄLLNING OCH FÖRSÄLJNING AV ALLA SLAGS
TRERXGTSI RAKA TRSBIENICEEN
FÖR HEMMET o. KLÄDEDRÄKTEN
Klädningsavdelningen under fransk direktris.
Prospekt på begäran.
Specialité : BRUDUTSTYRSLAR
Ekeby-Fajanser
och Hushållskärl
säljas ej blott i Sverige
utan exporteras till
stora delar av
världen.
Upsala-Ekeby A/B
Ekebybruk.
Stockholm Göteborg.
STILLÄRA FÖR HANTVERKARE. L. E. Nilsson, Stillära
för hantverkare. Svensk Tapetseraretidnings förlag. Göte-
borg 1929.
Ofta behöver man endast läsa förordet till en bok för
att komma under fund med bokens art och författarens
kunnighet. Detta är 1 högsta grad fallet när det gäller
ovanstående arbete. Tapetseraremästare L. E. Nilsson med-
delar där, att han, för att skingra sin okunnighet om de
historiska stilarna, under resor i främmande länder ej för-
summat att »ingående besiktiga museer och samlingar för
att fylla ut denna lucka i mitt (sitt) vetande». Bland förut-
sättningarna för hans nuvarande kännedom om stilläran
andrager han, att han vid Röhsska konstslöjdmuseets ordnan-
de bidragit med möblernas uppsättande samt slutligen att
han under en längre tid varit medlem i Röhsska, konst-
slöjdmuseets styrelse. Han åsyftar dock »icke något veten-
skapligt fackmannaarbete, endast en samlad koncentrering
av i in- och utlandet offentligt tillgänglig material, som
bearbetats . . .>. Ett föga anspråkslöst program!
Slutligen tackar författaren dem som varit honom be-
hjälpliga, särskilt nämnande endast Röhsska konstslöjd-
museet, som utlånat en del klichéer.
Genom denna hänvändelse får boken för den mindre
bildade publiken en viss auktoritet till men för det ut-
märkta museets rykte. Museet har nämligen intet som
helst att skaffa med arbetet i fråga med undantag för
dessa bilder, vilka man gärna ej kunnat neka en styrelse-
medlem.
Redan i underskriften till försättsplanschen möter oss
bristen på kunskap. Där meddelas en soffa och två fåtöljer
i rokoko och ett bord i gustaviansk stil från omkring resp.
1760 och 1780. Underskriften lyder: Möblemang i Gustavi-
ansk stil omkring 1730. (Gustav III tillträdde tronen våren
1771).
Att detta ej är ett enstaka misstag övertygas man om
vid genomläsandet av boken. Författaren nämner sålunda
(sid. 8): »Inom konsthantverket voro egyptierna mycket
produktiva, men ej särskilt framstående». Sid. 11 uppges
det, att assyrierna »levde 1000 till 600 år f. K.> På tal
om persernas produktion nämnes Darcias palats i stället för
Darius. »Gamla föremål från denna tid saknas nästan full-
ständigt.» De nya föremålen från samma period nämnas ej.
Författaren konstaterar uppmuntrande å sid. 15, att i
Grekland skapades under dess storhetstid »riktiga mäster-
verk». »Det grekiska folkets skönhetssinne tog sig — — —
uttryck i plastisk konst som fullt ut kan mäta sig med
det bästa som någonsin skapats.»
far
Kulturhistoriska skildringar förekomma (sid. 17): »De olika
sätten hos grekerna att vila är anmärkningsvärt, medan
kvinnor och barn under dagen höllo till godo med stolar och
pallar, lågo alltid männen på vilobänkar, vid måltiderna in-
togo även kvinnor och barn liggande ställning». Det verkar
som om författaren ej fullt tydligt redogjort för alla ställning-
arna. Å sid. 25 nämnes Konstantinopels föregångare vara
Bysant i st. f. Bysans och å sid. 27 en av Hagia Sophia-
kyrkans arkitekter för Isodoros från Miletas i st. f. Miletos.
Islams byggnadskonst använde enligt sid. 28 kilbåge,
skall vara kölbåge. Författaren sätter likhetstecken mellan
skrivtecken och arabesken. — »Det sagoomspunna Indien
— — — blev medelpunkten för den ostasiatiska konsten.
Deras byggnader kan indelas i fyra olika typer, alla äg-
nade åt deras gudar, 1 Minnespelare, 2 Topen eller Dagops,
3 Klipp- eller bergstempel och 4 Pagoderna eller templen,
alla med orientaliska ursprungsformer» (sid. 30).
Kinas konsthistoria börjar 1 det 9:de århundradet e. Kr.
enligt uppgift å sid. 32. Den är i verkligheten känd sedan
något längre tillbaka, nämligen från c:a 2000 f. Kr.
Enligt sid. 39 började den romanska stilen år 1000 e. Kr.,
men å sid. 47 uppges år 930. Högrenässansen varade
mellan 1500 och 1600 enl. sid 63. Det oaktat uppges sen-
renässansen ha inträffat under tiden 1540-1580 enl. sid. 65.
>Guldsmeden Benvenuto Cellini — — — omplanterade
renässansen i Frankrike, men i fransk anda» (sid. 67). Som
ex. härpå meddelas en himmelssäng.
Uttrycksfull är karaktäristiken av barockens födelse.
»Likt en flod som brutit sina fördämningar vällde barocken
fram med kurvade linjer, våldsamma spiraler och sönder-
brytande ytorna genom insänkta eller framspringande
partier, dagrar och skuggor skapades en målerisk verkan»
(sid. 77).
På samma sida meddelar förf. att »Barockstilen är fram-
för allt en dekorationsstil av det inre». Herr Nilsson måste
ha läst på fel sida och slagit upp ett kapitel om rokoko.
Längre fram i texten påträffa vi följande intressanta ut-
talande: »Att den praktlystne solkonungen Ludvig XIV och
hans samtida hade höga anspråk även på stoppningen av
möbler kan man lätt förstå.»
Barocken i Sverige förlägges till tiden 1720-1757 (sid.
93). Vilken stil som härskade här under 1600-talets andra
hälvt få vi ej veta.
Den första meningen i kapitlet Rokokostil lyder: >»Under
Ludvig XV, 1715-1770, tillkom den rika, något yppiga
och överdrivna, men vackra, lätta och graciösa rokoko-
stilen». Karaktäristiken kompletteras längre fram sid. 99
|
2?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
