Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusskyltar, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I likhet med glödlampan har ljusskyl-
ten under loppet av dessa 50 år genom-
löpt en rad olika utvecklingsstadier, innan
den slagit igenom och nått sin nuvarande
ställning som ett av våra allra förnämsta
reklammedel. Att den på manga håll mött
starkt motstånd och haft svårigheter att
brottas med är en naturlig sak, säkert
erinra sig många det rabalder nagra ljus-
skyltar 1 Stockholm åstadkommo för c:a
10 år sedan, och tidningspressen kun-
gjorde dagligen »förgrymmad hyresgästs»
klagan över sin genom det » optiska ovä-
sendet» störda nattro. Genom en mer och
mer förbättrad teknik ha emellertid dy-
lika missljud blivit allt sällsyntare och
senare ars utveckling, speciellt i storstä-
derna, där ljusskyltarnas variationer och
färgprakt efter mörkrets inbrott sätta sin
prägel på gatubilden, visar tydligt dess
stigande popularitet.
Ljusskyltens reklamvärde är baserad
på kontrastverkan mot en mörk OmgiV-
ning. Lysande punkter, linjer och fält äro
på grund av kontrasten synliga på stort
avstånd. Då dessutom med lätthet ljus-
skylten kan göras rörlig och spektrets
hela färgskala står till förfogande, kan
blickfånget utökas 1 ännu högre grad.
Tekniskt sett kunna ljusskyltarna upp-
delas i tva huvudgrupper, nämligen glöd-
lampsskyltar, där ljuset alstras med hjälp
av glödlampor, och lysrörsskyltar, där
det »kalla ljuset» eller för att tala fysi-
kaliskt, luminiscensljuset, utnyttjas, vil-
ket erhålles, då en högspänd ström ledes
genom rör, fyllda med olika förtunnade
gaser. I praktiken ser man dessutom
mycket ofta kombinationer av dessa båda
grupper.
Glödlampsskyltarna äro på grund av sin
driftsäkerhet och relativt billiga anskaff-
ningskostnad de i praktiken vanligast
förekommande. De utföras med såväl fast
som rörligt ljus. En i Sverige mycket van-
lig typ för dylika skyltar är den s.k. ramp-
skylten, där en indirekt ljusyverkan ut-
nyttjas. Lamporna anbringas innanför en
från väggen utskjutande baldakin, som
helt avskärmar lamporna från direkt be-
traktande. Från insidan av denna balda-
134
kin reflekteras ljuset ned mot den yta,
som man särskilt önskar framhålla. Här-
vid bör iakttagas, dels att den reflekte-
rande ytan har god reflexionsförmåga,
alltså vara ordentligt vitmålad, för att få
god ekonomi på anläggningen, dels att
lamporna äro placerade på riktigt avstånd
från ytan ifråga. Vanligen bör detta av-
stånd icke underskrida ’/; av skyltbred-
den för att ytan skall bli jämnt belyst.
Av vikt är därjämte att tillse, att färgen
på bokstäverna effektivt bryter av mot
bakgrunden. Bokstäverna böra dessutom
helst ha rektangulär sektion, då vid be-
lysning skuggor uppstå, som ge god relief
åt skriften, och vara utförda 1 lättläst och
tydlig stil. Bild 1,3 och 5 visa några exem-
pel på dylika skyltar, av vilka den sista
utbildats med tanke på reklamverkan
genom hela byggnaden.
Andra skyltar äro sådana, där glöd-
lampornas direkta ljusverkan utnyttjas.
Den enklaste formen av dessa är den, där
glödlampor monterats direkt på bokstä-
verna. Vid dylika skyltar har man att till-
se, att lamporna bilda en sammanhän-
gande linje för att möjliggöra god läsbar-
het. Självfallet böra de icke sitta för längt
ifran varandra. Då dessa skyltar emel-
lertid äro behäftade med vissa olägen-
heter, dels ett föga tilltalande dagsintryck,
dels bländning genom det direkta glöd-
lampsljuset vid lågt sittande skyltar samt
slutligen att kontrasten mot bakgrunden
upphäves, då ljuset utstrålas åt alla håll,
och den ena bokstaven »slår ihjäl» den
andra, har man börjat att allt mer och
mer frångå denna typ. I stället avgränsas
det åt sidorna utstrålade ljuset genom att
lamporna monteras i lyskanaler, varige-
nom slutet ljusintryck och god läsbarhet
uppnas. Exempel från Stockholm på dy-
lika skyltar äro t. ex. Lux-skylten i hör-
net av Kungsgatan och Norrlandsgatan
(bild 2) samt den stora Afa-skylten på
telefontornet (bild 12) båda utförda med
öppna lyskanaler." Da emellertid vid lågt
" Den sistnämnda är dessutom speciellt intressant genom
sina jättedimensioner, bokstavshöjden på AfA är nämligen
icke mindre än 7 m och bredden på högra stapeln i >»A»
är 1.5 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
