Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 1. Ett fall af mikrocefali jämte en kort framställning af mikrocefalien i allmänhet. Af GUSTAF RETZIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MIKROCEFALI
15
gures således af den del af hjcrnan, som ligger nedanför nämnda
springa, men baktill är gränsen något godtycklig, i det man blott
änker sig horisontalgrenen utdragen bakåt. Genom de anförda tre
springorna hafva vi sålunda hvardera hjernhalfvan delad i fyra lober,
pannloben, hjessloben, nackloben och tinningloben.
Men nu är vidare hvar och en af dessa lober genom smärre fåror
(sulci) delad i mindre afdelningar; dessa afdelningar, hvilka till största
delen ega ett långsträckt, något slingrande förlopp, utgöra hjernans
vindlar (gyri). Förr ansåg man dessa fåror och vindlar ej ega någon
bestämd anordning; genom senare tiders noggrannare forskning har
man dock lyckats uppdaga att de, om än underkastade hvarjehanda
växlingar, likväl i grunden låta återföra sig på bestämda, lagbundra
grupper. Det är, såsom ofvan framhölls, här ej tillfället att gifva
någon framställning af dennä deras för öfrigt ganska invecklade
anordning. Jag vill blott fästa uppmärksamheten på några få af dem.
Framför och bakom centralspringorna ser man å hvardera
hjernhalfvan en sådan vindel (fig. 12), hvilken sålunda framtill och baktill
begränsar springan; dessa vindlar kallas främre och bakre
central-vindlarna. Framom de främre centralvindlarna se vi pannlobens
vindlar (gyri frontales) hufvudsakligen löpa sagittalt, framifrån-bakåt, om
än under slingrande förlopp, i det att de dem afgränsando fårorna
{sulci frontales) gå i denna riktning. Man kan å hjessbilden särskilja
trenne sådana frontala vindelgrupper, en öfre närmast långsklyftan^
en mellersta och en nedre, som knapt framskymtar i utkanten â denna
bild (gyri frontales superior, médius och inferior). Bakom den bakre
centralspringan har man å hvardera hjessloben särskilt, närmast
långs-klyftan, en öfre hjessvindel (gyrus parietalis superior) samt en undre
(gyrus parietalis inferior), hvilken senare upptill begränsar sylviska
springans horisontala gren. Äfven på hvardera nackloben har man
urskilt öfre och undre gyri, samt på båda tinningioberna en öfre,
en mellersta och en undre vindel. Hjernans undre och inre ytor
måste vi här lemna alldeles oberörda; det anförda är emellertid
nödvändigt för att förstå förhållandena å mikrocefalernas hjernor. Det
är likväl af synnerlig vigt att framhålla, att den normala hjernans
fåror och vindlar framträda först under hjernans utveckling, detta i
allmänhet taget dock ganska tidigt, under fosterlifvet, så att det
fullgångna barnets hjerna vid födelsen eger hela den indelning och
anordning, som sedan finnes hos den fullvuxna menniskan. Vid
hvilken period af fosterlifvet försiggår denna hjernytans indelning ellerr
såsom man kallat den, veckning? Först är hjernans yta jämn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
