Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 1. Ett fall af mikrocefali jämte en kort framställning af mikrocefalien i allmänhet. Af GUSTAF RETZIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MIKEOCEFALI
33
längs sutura squamosa, på venster sida finnes något ofvanför den
der alldeles utplånade motsvarande sömmen en grund, bred fåra. Om
nackbenet och tinningbenen är till de ofvan gjorda anmärkningarna
föga att tillägga; foramen magnum visar en ansenlig storlek,
riktningen af dess plan är ungefär den hos svenska kranier vanliga.
Kilbenet, som baktill är med en smal öppen söm förbunden med
pars basilaris ocdpitis, visar ej mer spår efter sömmen mellan de
båda kilbenen sjelfva; dess substans är spongiös, utan större öppen
hålighot; vid turksadeln är krökningen tämligen betydlig; Welckers
sadel vinkel utgör 120°; kilbenets sömmar äro allestädes öppna. Å
silbenet felas större delen af pars cribrosa.
Om man granskar hjemskålens ben från insidan, finner man dem
i allmänhet ganska tunna, men dock af betydligt vexlande tjocklek;
sålunda är pannbenet i midten jämförelsevis tjockt, åt sidorna
tunnare; hjessbenen visa å ömse sidor om pilsömmen ganska stora gropar
efter pacchioniska fransar; det venstra hjessbenet är för öfrigt tunnare
än det högra ; nackbenet är vid groparna för lilla hjernans hemisfärer
och för de bakre lobspetsarna af stora hjornan betydligt förtunnadt;
likaså visa tinningbenens partes squamosæ mycket tunna delar. Å
hjernskålens inre yta är baktill synnerligen en karaktär i ögonen
fallande, nämligen den mot yttre ytan svarande allmänna plattheten
af nackbenet, hvarigenom receptaculum cerébelli kommer att utgöra
snarare en yta än en grop. Kraniets inre yta utmärker sig för öfrigt
genom en allmän svag småknölighet och smågropighet, dock utan
egentligen sjuklig förändring.
Framtill sänka sig pannbenets båda uppåt konvexa och knöliga
orbitalplattor mot midtlinien starkt nedåt, bildande å ömse sidor
om den stora crista galli en ganska djup grop, som endast i sin
bakre hälft har till botten lamina cribrosa, i främre hälften åter öppet
sammanhänger med näshålorna, i det att lamina cribrosa här felas.
Om ansigtets delar är icke mycket att säga; de motsvara
tem-ligen normala förhållanden. Någon egentlig prognati kan ej spåras,
snarare en opistognati. Welckers näsvinkel håller 70°. Mjölktänderna
äro samtligen förhanden, men klent utvecklade och visande en
egendomlig form.
Efter donna skildring af hufvudets benstomme vill jag lemna
en tabell (se följande sida) öfver dess vigtigare mått, med
användande af det skema jag under do senare åren funnit lämpligast.
Denna tabells mått bekräfta den ofvan framhållna litenheten hos
hjernskålen, såväl absolut som i jämförelse med ansigtet. Dolikoce-
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
