Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 1. Ett fall af mikrocefali jämte en kort framställning af mikrocefalien i allmänhet. Af GUSTAF RETZIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
36 Bd I. Nr 1. — qustaf eetzius
taket, men äfven i fossce medice. Till närmaro kännedom om bjernan
kan svårligen hjernskålens afgjutning föra oss. Det återstår nu att
taga i betraktande den ritning af hjernans öfre yta, som togs efter
naturen (Tafl. I, 1).
Innanför do utvikta hudlapparna och den uppsågade skallens kant,
hvilken till någon del betäcker hjernans yttre delar, ser man
hjern-ytan efter längden klufven i sina två hemisfärer genom den vanliga
långsklyftan. Hvardera hemisfären synes delad i smärre partier, til
största delen ordnade efter längden, här och der delande sig eller
öfvergåendo i hvarandra. Hvart och ett af dessa partier visar i
kanterna en synnerligen egendomlig tandning, en klyfning i mycket
små lober. Så är förhållandet å hela hjernans öfre hvälining. Men
huru i dessa partier kunna återfinna den normala hjernans vindlar
och fåror? I sjelfva verket tyckos detta icke möjligt. Mig har det
åtminstone ej lyckats att mod någon slags visshet uppdaga den normala
anordningen i någon enda punkt. Först och främst se vi intet spår
efter den så vigtiga fissura Rolando; i samband dermed finna vi ej
heller några centralvindlar. Dermed är ock den bästa hållpunkten
för orienteringen bortfallen. Det beror sedan på tycke och smak,
om man i de långsgående partierna vill igenkänna representanter för
de normala pann- och hjessvindlarna; mig synes ett sådant försök
knappast löna sig. Det säkra är, att här föreligger en hjerna med
alldeles egendomlig anordning af gyri, hvilka å sin sida äro i
kanterna uppdelade i en mängd små gyruli. Frånvaran af fissura
Rolando och centralvindlar synes utvisa, att denna hjernans indelning
och vindlarnas anordning börjat, innan nämnda springa uppträdt, och
att således en rubbning i hjernans normala utveckling uppstått före
femte fostermånadens slut. Bidrag till kännedomen härom skulle
möjligen hjernans öfriga beskaffenhet hafva kunnat lomna, men denna
blef tyvärr endast i ringa mon känd. Så mycket iakttogs emellertid,
att den samma tandade karaktär förefans hos vindlarna såväl å
tinningloberna som å undre sidan af pannloben, hvarigenom äfven
knottrigheten å inre kranieytan uppkommit. I förbigående må
anmärkas, att denna klyfning i gyruli ej syntes hafva haft någon grund
i en sjukdom i mjuka hjernhinnan eller i hjernytans substans; mjuka
hinnan löstes nemligen öfveralt med stor lätthet från hjernytan.
Här föreligger således ett i hög grad egendomligt fall. Bland
hittills beskrifna hjernor vet jag ingen, som liknar denna. Endast å
den af Aeby skildrade hjernan af Joseph Peyer (se ofvan sid. 17)
visade sig å venstra sidan en antydning åt detta håll, i det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
