Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYEKSKA SÄLLSKAPET EÖE AKTEOPOLOGI OCK GEOGEAEI
ANTROPOLOGISKA SEKTIONENS TIDSKRIFT.
Band I. 1880. Nr 5.
Om de svenska folkmålens frändskaper ock
etnologiska betydelse
af
J. A. LUNDELL.
Att inom etnologien taga språket till Hjälp för bestämmande af
folkenlieter ock deras släktskap är, som hvar man vet, intet nytt.
Redan Prichard, etnologiens grundläggare, har påpekat språkets
stora betydelse för detta ändamål. Kanske lämpar det sig mindre
som indelningsgrund vid uppställande af de högsta grupperna,
människoraserna eller arterna, som man ofta kallat dem. Detta är en
antropologisk snarare än en etnologisk fråga, en fråga som snarare rör
den zoologiska än den humana sidan af läran om människan l); ock man
utgår vid denna indelning vanligen från fysiska karaktärer :
människans yttre habitus i det hela (Blumenbach), eller hufvudskålens
form (A. Retzius), eller på sista tiden hårets beskaffenhet (Friedr.
Möller). Men åt minstone när man kommer längre ned i
klassifikationen, vill bestämma mindre gruppers sammanhang, visa sig de
fysiska karaktärerna altför obeständiga ock gifva, i följd af
öfvergångs-formernas mängd, icke den säkraste ock bekvämaste ledningen.
Ar man ense om att det psykiska lifvet för människan betyder mer
än det fysiska, har man ju också däri en bestämd anledning att
som utgångspunkt hälst välja en sida af det andliga lifvet. Ju
mera väsentlig denna sida är, jp mera bestämmande för det andliga
lifvet i det hela, ju bättre uppfyller hon sitt ändamål. I själfva
värket, så snart vi tala om folkanden som enhet ock grund för ett
folks egendomligheter, som nationalitetens kärna, så är därmed
redan sagdt, att indelningsgrunden skall vara psykologisk. Men
hvar finna ett uttryck för denne folkande nog betydelsefult ock
nog lättfattligt för att kunna tagas till utgångspunkt? Man kan
tänka på de religiösa föreställningarne — de ingripa utan tvifvel
djupt i hela det andliga lifvet, äro i viss mening själfva dess me- *)
*) Jfr Friedr. Müller, Allgemeine ethnographie. 2 aufl. Wien 1879. g 3.
Antropologiaka sektionens tidskrift. B. /. Nr 5. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
