Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE SVENSKA FOLKMÅLEN.
3
Språket är visserligen blott en sida af folkkaraktären: men de som
tala ett ock samma språk, kafva så att säga dragit fårorna öfver
det fält, som af medvetandet odlas, i samma riktning1); deras
föreställningar äro kongruenta. Hufvudsakligen inskränkta till uni’
gänge med ock mottagande af intryck från en omgifning som talar
samma språk, därtill under inflytande af gemensamma yttre
lef-nadsvillkor i det hela, bilda de så småningom en värd för sig, som
nästan i alt företer en egen prägel, en från det mer eller mindre
främmande grannskapet väl skild enhet för sig.
Hvad som gäller om de större enheterna, om folken, gäller
med samma rätt äfven om de mindre, om de olika skiffcningarne
inom ett ock samma folk eller samma större språkområde. Det
finnes nämligen icke någon sträng skillnad mellan språk ock dialekt.
Svenska, danska ock isländska kunna godt betraktas som dialekter
af ett skandinaviskt språk. Svensk, norrman ock dansk förstå
hvarandra nästan obehindradt. Men en skåning förstår näppeligen en
Dels-bobonde, ock man kan inom Sverige finna mål för örat knapt mindre
olika hvarandra än svenska ock tyska. Holländskan anses för ett
språk; men inom .Tyskland är plattyska dialekt, fastän
holländskan står på alldeles samma plan som t. ex. meklenburgska. Detta
beror på historiska ock geografiska, på politiska förhållanden.
Litteraturspråken äro icke häller värkliga språk i
naturhistorisk-et-nologisk mening. Från antropologiens synpunkt äro de
konstprodukter ock gifva för klassifikationen riktiga utslag blott så vida
som de i sig upptagit det väsentliga innehållet i ett antal folkmål,
som de representera. Detta är dock ej alltid, icke ens vanligen
fallet. Tyskan är t. ex. intet aritmetiskt medium af de tyska
dialekterna, innehåller tvärt om blott undantagsvis lågtyska
beståndsdelar ock lemnar sålunda halfva språkområdet alldeles å sido. Af
den följande undersökningen skall bland annat också framgå, att
innanför de skandinaviska språkens område de politiska gränserna
icke äro språkgränser.
Några tidigare åsikter om de svenska landsmålens inbördes
sammanhang ock släktskap af sådant värde, att de på något sätt
kunde bilda utgångspunkt för vår undersökning, finnas icke. Ihre
eller flere språk ; men man torde trygt kunna påstå, att ingen kan med
fullkomligt lika lätthet röra sig inom tvänne språk (se Böckh a. a. s. 304 ff., samt
Millier Ethnogr. § 4 med not). Härmed skall icke vara förnekadt, att ju icke
undantagsvis två nationaliteter kunna finnas inom ett ock samma språk — vi hafva
England ock Amerika —, möjligen också två språk inom samma nationalitet.
Detta upphäfver icke regelns allmänna giltighet — nu ock hittils.
’) Tegnér, Om språk och nationalitet i Svensk tidskr. utg. af Forssell.
18?4, s. 116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
