- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Antropologiska sektionens tidskrift /
40

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

Bd I. Nr 5. — J. A. LUNDELL.

hör, sa vidt jag vet, genom sin ljudbildning ock verbalböjning till
Smaland, men har i nominalböjningen östgötalynne : eka eken, husa
husen, hästa hästarne, vannera vännerna, fleckera flickorna. Uppvidinge
härad har diftonger, men icke Östra. Midt i Västra härad skall
gränsen ga mellan jv- ock sv-l). Kalmar län norr om Möre synes med
småländskan ingen ting hafva att skaffa, utom för sa vidt de längre
från kusten belägna delarne möjligen sluta sig till Njudung.

Ock nu hafva vi för andra gången uppmätt hela det svenska
språkområdet. Med hänsyn till den exakta betydelsen af våra
stora grupper : gottländska, norrländska, medelsvenska ock
sydsvenska mål, bör ur den nu gifna öfversikten af dessa gruppers yttre
ock inre samlif den uppfattningen med otvetydighet framgå, att
dessa grupper, sådana de nu är o, oaktadt alt hvad de hafva hvar
för sig egendomligt, likväl icke föreställa inom sig slutna enheter
med alt igenom likartad sammansättning — huru man än för öfrigt
vill förklara mängden af öfvergångar ock växlingar. Tillvaron af
sådana kan i det hela icke vara någon nyhet för den, som eljes
har någon kännedom om naturens ock människolifvets art, ock
förringar i ingen mon våra gruppers etnologiska betydelse i allmänhet.
Men vi hafva fått en inblick i det otamda, fritt ock obundet sig
utvecklande språklifvet, som ännu ej vet af trädgårdsmästarens
dressyr eller konst; ock en sådan inblick borde vi sä mycket hällre
förskaffa oss, som han icke står att vinna genom det vanliga
skolstudiet af »språken».

Vi hafva uppmätt, för andra gången, det svenska språkområdet
från ock med Estland kring Bottniska viken till ock med Skåne. Dock,
med hvad rätt tala vi öfver alt om svenska mål? Grottland, Jämtland
ock Härjedalen förenades med Sverige genom freden i Brömsebro 1645,
Skåne, Bleking, Halland ock Bohuslän tretton år senare genom
freden i Roeskilde. Var dessa landskaps befolkning förut dansk
eller norsk, så lär hon icke — genom ett penndrag af statsmännen
eller genom ett tvåhundraårigt samlif — hafva blifvit svensk,
nämligen med hänsyn till sina naturliga, ofria, andliga ock kroppsliga
bestämningar. Vi måste i alla händelser, innan vi få anse vårt
värf slutadt, skaffa oss en öfversikt af de »svenska» målens
förhållande till norska ock danska.

Vi skola till en början med ledning af Ivar Aasens norska
grammatik -), som visserligen är skrifven mindre i vetenskapens
än i det norska »mâlstrævets» intresse, men dock lemnar oss alla
nödiga upplysningar, skaffa oss någon kännedom om Norges dia*

’) Gadd, Allmogemålet i Östra härad. (I redog. f. elem.-lärov. i Blek.
Carlskr. 1871.) S. 1. 2) Christiania 1864. [=Aas. Gr.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/a/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free