Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Bd I. Nr 5. — J. A. LUNDELL.
malt också borde hafva i-omljud, är föga i bruk ock saknar
vanligen omljud, när den finnes. Olika ändélser för olika personer
finnas icke. Presens har blott på Västlandet en särskild pluralis pä
-a; eljes brukas singularformema äfven om pluralt subjekt.
Im-perfektets pluralis ändas ofta på -e, ock oftast förekommer ingen
särskild pluralform. Starka verb på vokal hafva -r i pres., t. ex.
siær slår, doyr dör; ändeisen -r i pres. af t. ex. døma ock kasta
finnes blott i »en del af landet», saknas åter i Bergens ock
Trond-hjems stift ock flere dalar sunnanfjälls; starka verb ock I-verb
med kort rot sakna all ändelse norr om Dovre ock i några
sydligare fjällbygder, ändas på -e i Bergens ock Kristiansands stift ock
flerestädes, på -er blott på vissa ställen i sydöstra Norge.
Imperativen bildar sin plural på -e. Reflexiva formen ändas i väster
på -st, eljes blott -s: finnas(t) fins(t) fans(t) funnos(t) funnes(t) finnas,
venjas(t). vens(t) vandes(t) vans(t) eller vantes(t) vänjas, synas(t)
sy-nes(t) syntes(t) syns(t) eller syntes(t) synas, ottas(t) frukta -ar -ade
-at. Endast undantagsvis brukas dessa former i passiv betydelse1).
Substantivböjningen företer en stor mångfald af former ock växlar
ofta från dal till dal. De gamla deklinationerna kvarstå mellertid,
neutrer med -er i pluralis finnas icke, mask. ock fem. äro väl skilda.
För mask. äro formerna:
sing. nom. dom, (-e) best. dom-en, (-inn, -øn)
dat. dom-i, -e, -æ, -a, (-em, -om)
plur. nom. dom-ar, -er, -a, (-e) best. dom-anne, -ann, (-adne, -adn, -enn), -a
dat. dom-om, -o, -å.
Svaga mask., t. ex. ende, få i dat. sing. -a, (-am, -om, -åm, -o), men
gå för öfrigt som starka. Starka i-stammar få i plur. -er, (-ir), _-e;
best. -enne, (-idne), -inn.
För fem. har man t. ex. best. sing. skål-i, -e, -æ, -a, -å, (-0)
dat. skål-enne, (-inne), -en
plur. nom. skål-er, (-ir), -e, (-i) best. skål-enna, -enne (-inne, -idna,-inn,-idn)
dat. skål-om, -0, -å;
ock af svaga: best. sing. vis-a, -0, -å
dat. vis(-unne, -onne), -enne, -un, (-ån)
plur. nom. vis-ur, (-or), -u,;(-o, -å, -a), -er, -e
best. vis (-unna, -onna, -unne, -enna, -edna), -enne, (-unn, -udn, -an, -ån).
Några starka fem. med plur. -ar finnas också, hvilka då i plur.
gå som motsvarande mask. Gamla konsonantstammar hafva
plur. nom. røt-er, (-ur, -or, -ar), -e, (-a), røt
best. røt(-enna), -enne, (-anne), -ne, -enn, (-adn, -era).
■) Aas. Gr. § 207—239, 382 anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
