- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
11

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISHAF8FÅRD

11

sig nya kotscher. Med dessa villo kan sända till Jakutsk den skatt
af pelsvaror, som uppburits af infbdingame. Han mâste dock af en
lätt förklarlig brist på material till nya farkosters byggande afstå
från sin förosats, kvarvid kan tillika anmärker, att kafvet kring
Tsckutskojnos ej alla år är isfritt.

En mängd resor från de sibiriska floderna norrut hafva vidare
efter Nischni Kolvmsks anläggning genom Michael Staduchin 1644
utförts med anledning af de rykten, som voro gängse bland
infödingarne vid kusten, om tillvaran af stora bebodda, på skog, pelsvaror,
hvalrosständer och mammutben rika öar i det sibiriska ishafvet. Ofta
bestridda,’ men dock åter af folk- eller jägartron ihärdigt upptagna,
hafva dessa rykten slutligen i hufvudsaken besannats genom
upptäckten af de Ny-Sibiriska öarne, af Wrangelsland ock af den öster
om Beringsund belägna delen af norra Amerika, hvars
naturbeskaffenhet gifvit anledning till dot gyllene sagoskimmer, hvarmed
folktron med orätt utsmyckade de verkliga öarna i ishafvet.

Samtliga dessa försök att från den sibiriska kusten tränga i
öppet haf norrut hafva misslyckats af det onkla skäl, att ett öppet haf
redan vid en frisk segelbris var lika förderfligt för de fartyg, som
stodo den djerfve, men illa utrustade sibiriske polarfararn till buds,
som ett isfyldt haf, ja farligare, ty i det senare fallet kunde man,
om fartyget krossades, oftast rädda sig på isen och hade då blott
att kämpa mot hunger, snö, köld och andra svårigheter, vid hvilka
de fleste från barndomen varit vana, men i det öppna hafvet
krängde det illa byggda, svaga, med lerblandad mossa diktade och
med vidjor hopfästa fartyget läck redan vid en obetydlig sjögång,
och var vid en starkare hjelplöst förloradt, i fall ej nödhamn snart
kunde nås.

Man föredrog snart att söka nå öarna genom slädfärder på isen
och upptäckte sålunda slutligen hela den betydliga ögrupp, som
benämnes Nya Sibirien. Öarna blefvo ofta besökta af fångstmän,
huf-vudsakligast för insamlande af mammutbetar, af hvilka stora massor
jämte ben af mammut, noshörning, får, oxar, hästar m. m. finnas
inbäddade i härvarande 1er- och sandlager. Sedermera hafva de
blif-vit fullständigt kartlagda under de Hedenströmska expeditionerna,
utrustade af ryska rikets kansler grefve Rumänzow 1809—1811, och
under löjtnant Anjous expedition 1823. Hedonströms expeditioner
verkställdes sålunda, att man innan islossning inträffat öfverreste med
slädar dragna af hundar på isen till öarna, tillbragto sommaren
der-städes och om hösten, då hafvet blifvit isbelagdt, återvände. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free