Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Bd. I. Ni’ 3. –- A. E. NOÄDENSKIÖLDS
riktat den geografiska vetenskapen. Efter att 1788 hafva seglat ett
godt stycke österut längs med Amerikas nordkust vände han mot
vester, uppnådde der 180:de longitudsgraden den 29 augusti. Möte
med is afskräckte honom att härifrån söka framtränga vidare mot
vester och för någon egentlig seglats bland is lär hans fartyg
knappast varit utrustadt eller lämpadt.
Sedan Cooks tid känner man trenne expeditioner, som från
Be-ringsund seglat vester ut. Den första var en amerikansk expedition
under kaptenen Rodgers 1855. Han uppnådde efter hvad det tyckes
i öppet vatten Kap Jakans longitud (176° ö. long., från Greenw.). Den
andra var den engelska hvalfångaren Long, som 1867, letande efter
en ny gifvande hvalfångstplats, seglade från Beringsund längre mot
vester än någon föro honom. Redan’ den 10 augusti nåddes
Tschaun-bays longitud (170° ö. long., från Greenw.). Han var ute på hvalfångst,
ej p^t upptäcktsresor, och vände här, men uttalar i den korta
berättelse han lemnat om sin resa den bestämda öfvortvgelsen, att en
sjöresa från Beringsund till Atlantiska oceanen hör till möjligheternas
område och tillägger att, om ock denna sjöförbindclse icke kommer
att hafva någon kommerciel betydelse, så bör dock en sjöförbindelse
mellan Lena och Boring blifva af nytta för tillgodogörande af
nordliga Sibiriens produkter. 1 Slutligen har under sistlidna år en rysk
expedition hlifvit utsänd för att från Beringsund nå Wrangelsland.
Enligt meddelande i tidningarna hindrades hon af is såväl derifrån
som från att segla långt mot vester.
Genom hr Sibiriakoff hafva upplysningar infordrats från
nordliga Sibirien rörande isförhållandona i det utanför liggande hafvet.
Numera tyckos dock fångsten i dessa trakter aftagit så betydligt, att
endast få personer funnits, som kunnat lemna något besked p& de
uppställda frågorna.
I Jakutsk fanns sålunda ondast en enda man (on prest), som
varit vid Ishafvets kust. Han berättar, att hafvet vid frånlandsvind
blir isfritt, mon att isen åter vid pålandsvind kommer tillbaka och
derigenom utsätter de fartyg, som ej hinna nå någon säker hamn,
för stor fara.
En annan af brefskrifvarne meddelar på grund af iakttagelser
under Tschikanowskis expedition, att hafvet år 1875 utanför Olonek var
helt och hållet isfritt, men tillägger tillika, att året i detta hänseende
var ett undantagsår. Ej allenast om sommaren men äfvon om vin-
1 Potermann, Mittheilungen 1868 s. 1 och 18C9 s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
