Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 5. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd 1878. (Forts. från Bd I. Nr 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Bd I. Nr 5. — A. E. NORDENSKIÖLDS
och krykjor sågos hiir åtskilligu fjällugglor, stormåsar och toistar. Af
insekter insamlados en art Staphvlinus, trenne exemplar af en
Chry-somela-art jämte några diptera, poduror och arachnider. Mitt hopp
att i kalklagren finna rikligt med försteningar blof deremot giickadt.
Endast en enda belemnit träffades, antydande, att ön består af samma
under den sekundära tidsperioden afsatta lager, som upptaga
vidsträckta delar af nordvestra Sibiriens slättland.
Otåliga att komma vidare lyfte vi åter ankar kl. 10 e. m. Vi
äro nu på 73 à 74° N. Lat. och nätterna börja blifva mörka, hvilket
nödgar löjtnant Palander till stor forsigtighot vid navigeringon,
isynnerhet som kusten är osäkert utlagd och dot utanför liggande hafvet
så grundt, att vi undor don återstående förden till Lenamynningon
för det mesta endast haft ett djup af 5 à 8 famnar. Deremot hafva
vi sedan den 23 på aftonen varit gynnade af ett härligt väder och
af ett fullkomligt isfritt haf.
Att döma af don erfarenhot, vi under dessa dagar vunnit, skulle
således Sibiriens nordkust undor sensommaren icke vara mor bosvärad
af is än t. ex. Hvita hafvet under högsommaren. Orsaken härtill är,
såsom jag redan i programmet för resan påpekade, att söka i den
massa varmt vatten, som de stora sibiriska floderna om sommaren
föra ut till hafvet. Dessa förhfdlandon bolysas närmare af de
hydrografiska undersökningarna under expeditionens gång.
Oberoende af de bestämningar af hafsvattnets temperatur vid
ytan, som anställas i sammanhang med de vanliga meteorologiska
iakttagelserna sex gånger om dygnet, hafva vi två till tre gångor
dagligen bestämt vattnets temperatur och salthalt vid olika djup.
Vid dessa undersökningar, som företrädosvis verkstälts af
löjtnan-terue Palander och Bove, har professor Ekmans värmoisolerande
vat-tenupphemtningsapparat blifvit använd. Don arbetar åtminstone vid
de mindre djup, å hvilka vi varit i tillfälle att pröfva densamma,
utmärkt väl. Resultatet har varit följande:
Om djupet uppgår till minst 30 meter, vexlar tomperaturen på
bottnen mollan — l°,o och — 1°,4 O. Vattnets tyngd uppgår
der-städos till 1,026 à 1,027, motsvarande en salthalt föga mindre än
vattnets i den Atlantiska oceanen. Vid ytan deremot har
temperaturen varit ytterst vexlande. Så t. ex. + 10° vid Dicksons hamn,
+ 5°,4 något söder om Taimyr-sundot, + 0°,8 inne bland drif-is strax
utanför samma sund, + 3°,o utanför Taimyr-viken, —0°,i vid Kap
Tscheljuskin, + 4°,o utanför Chatanga-bay, + 1°,2 till + 5°,8 mellan
Chatanga och Lena. Ytvattnots tyngd har under donna tid i en bred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
